Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■443
ger djupare än han synes tro och
dess botande fordrar kraftigare
medel än dem han varit i stånd att
anskaffa. Dessutom utbeder jag mig få
förklara, att för mig är det temligen
likgiltigt om jag i vetenskapliga
frå-gor har en eller tusende eller ingen
i med mig, sedan jag genom
mång-|j sidig undersökning stadgat min egen
| öfvertygelse. Jag har aldrig trott
att rent vetenskapliga frågor kunna
i afgöras genom största röstantalet.
Äfven i detta fall tänker jag således
olika med A. O. F. som anser min
sak förlorad derföre ■ att jag, enligt
" hans förmenande, ej har mer än en
enda, dr Wilde, med mig. Jag
kun-i de likväl lätt öfvertyga honom om
1 sitt misstag häruti. Det första
inkast i sak är att bland mina
huf-vudpåståenden, att bronsen i
norden tillhört ett semitiskt folk,
förekommer att, svärdfästena äro så
korta att germaniska händer i våra
dagar ej kunna med mer än tre
fingrar gripa om desamma; men "denna
för bronssvärden karakteristiska
omständighet" finnes, enligt A. O. F. i
alla Europas länder der spår af
bronsåldern förekomma, och .slutsatsen
häraf blefve då att bela Europa vid
den tiden var bebodt af ett att
döm-1 ma af fynden, synnerligen talrikt
semi-|; tiskt folk, som ej skulle lemnat det
ringaste spår efter sig." Men, bästa
hr A. O. F.! Kan man af fynden
j| sluta till ett synnerligen talrikt folk,
så måste väl fynden Vyira talrika,
och då har ju delta folk lemnat dessa
spår efter sig, soin nu äro fynd efter
dem. Dock, vi skola ej uppehålla
oss vid dylika småsaker, som en och
annan motsägelse. Hr A. O. F. har,
som vi skola vidare se, sin egen logik.
A. O. F. menar att det finnes
in-dogermaniska folk, som ha lika små
händer som den mest välskapade
fe-nicier m. m., ty hr A. O. F. har
på elhnografiska Museum i
Köpenhamn sett exemplar af svärd och dol- !
kar af stål som tillhört individer bland
bergfolk i sjelfvaste Indien, hvilkas
indogermaniska nationalitet är
obestridlig." Således är det ju A. O.
F:s påstående att handtagen, på de i
indiska svärden och dolkarna i Kö- j
penhamns Museum äro lika korta som
handtagen på de phoeniciska brons- j
svärden. Detta är dock ett misstag.
Äfven jag har besökt Köpenhamns
ethnografiska Museum och mätt
hand-tagen på alla der befintliga svärd
och dolkar från. Indien, och jag kan
på grund deraf upplysa att de
kortaste handtagen hålla 2 t. 6. lin.
(efter gammalt svenskt verkmått)
men att der äfven finnas flera med !
handtag af 3 tum. Jag får tillägga j
att jag noga undersökt ej blott Kö- j
penhamns Museum, utan äfven en stur
del andra Museer i Europa, och att
jag i detta hänseende funnit
forhållandet öfverallt lika. Detta hade A.
O. F. redan kunnat se af min
Afhandling syd. 49. Deremot hålla
handtagen på de gamla bronssvärden ej j
mer än 2 t. 2 lin. Således är
skilnaden från ’/2 fi" 6/s och
således är A. O. F:s uppgift äfven här- !
uti felaktig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
