Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■444
Dessutom, nog veta vi att
Hinduerna ha mycket små händer
(qvinnor sälja på gatorna i Calcutta
armringar så trånga att de ej kunna
trädas öfver handen på någon fullvext
vesleuropeisk qvinna) och detsamma
skall vara förhållandet med
Tscher-kesserna att de ha små händer; dock
icke så små att de passa för våra
med orientaliska sirater prydda
bronssvärd. Men Historien känner icke att
någotdera af dessa folk, Hinduer
eller Tscherkesser, någonsin utvandrat
till det vestra eller norra Europas
kustländer och der bosatt sig; och
såvidt jag kan fatta, är det icke
heller A. O. F:s mening att någon af
dessa fört bronsen bit. Han synes
mera böjd att antaga att det varit
de beryktade Celterna. Så menade
äfven Troyon ännu då han utgaf sin
bok: "Habitations lacustres", men
denna mening har längesedan blifvit
vederlagd. Jag hade antagit det för
Kimbrerna 1843, men frånträdde, på
goda grunder, denna mening redan
1844, som jag ofvan nämnt. Dr
Keller har ytterligare bekräftat detta
i sin ypperliga Afhandling, införd i
"Pfahlbauten" V:tcr Bericht S. 56. 57.
Med namnet Celter har nian så
länge drifvit sitt spel, att man slutligen
ej rätt vet hvilket förhistoriskt folk
ej ansetts vara Celler. Af Historien
veta vi dock alt de egentliga
Cellerna voio ett germanisk! folk, nära
be|l slägtadt med Germanerna och ännu
närmare med Ciinbreruu, oeh att
al-\ la dessa folk voro grofbyggda och
storvexta, så att de skrämde sjelfva
Romarne under Cæsars bela| (Bell.
gall. 1. 39.) Jemf. Ur-innevånarna s
1. 35, 36. Och att Cimbrerna äf- j
ven voro storvexta och, iinder namn j|
af Cycloper vid Bosforens kust, in- j
jagade skräck bos Grekerna, har
Dubois de Montpereux, som besökt
ställena, visat i sin Voyage autour du
Cuucase. Se Ur-innev. 1. IV. p. 34.
Det kan väl således vid närmare ef- |i
tersinnande icke vara någon
förståndig mans mening att. dessa små brons- I
svärd, med handtag af 2 t. 2 lin:s I
längd, varit begagnade af dessa stor- |j
vexla och säkert grofbändta
krigsbussar. Men att folk af dessa
stammar, den Celtiska och Cimbriska, |
bott i det vestra Europa, äfven i Ska- i
ne, då Fenicierna ännu der drefvo sin
handel och kringspridde sin
Baals-kult, är mer än blott sannolikt.
Af hvad här blfvit anfördt torde
A. O. F. inse att han har orätt i
påståendet att det finnes någon
in-dogermanisk stam, som, enligt hans
afgörande språk, "kan skryta med
lika små händer som trots den mest
välskapade fenicier." Minst kan
den-na egenskap tilläggas Celterna.
Vidare fortfar vår författare: "Lika !;
oriktigt är Nilssons påstående att man
aldrig skulle funnit en enda bit af j
en tenn- eller koppartacka, utan att
dessa metaller städse införts
sammansmälta till färdig brons. På Anliqui- ,
tets-Museum i Stockholm lärer
emellertid ett rent tenn fynd förvaras."
För att om möjligt kunna
framställa frågans beskaffenhet
begripligt, vill jag erinra A. O. F. att med ’
tacka af tenu, koppar, silfver m. m.
förstås en smält metallklump af egen
form, hvaraf man hugger stycken för
att, antingen oblaudade eller blanda- i
de med annan metall, deraf gjuta |
verktyg, vapen, smycken, mynt o. 1
s. v. Sådflna större eller mindre
afhuggna bitar af bronstackor har man j
funnit både i Danmark och södra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
