Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■73
han naturligtvis att det är en stor
skillnad emellan do kortkaflude oeh
långkaflade bronssvärden, äfven i
andra afseenden: att långkaflade äro
sämre gjorda och, det som är en
hufvudsak, de sakna alltid de
spiralsirater hvarmed de kortkaflade, som
dessutom utgöra ett vida ypperligare
fabrikat, nästan alltid äro prydda.
Härom hade A. O. F. kunnat öfvertyga
sig, äfven på Köpenhamns Museum,
der det finnes många bronssvärd af
begge slagen och iakttagelsen är lätt
att göra sedan förhållandet blifvit
uppmärksammad t.
För att få en redig föreställning
om bronskulturen och det ursprung
hvarifrån den utgått, måste man ej
blott skilja mellan dessa olika slags
svärd, utan äfven söka göra klart för
sig hvilketdera slaget är äldre,
hvilket yngre. Att de med korta
handtag och spiralsirater äro de äldsta,
derom hade redan A. O. F. kunnat
öfvertyga sig, om han opartiskt läst
den förklaring deröfver, som
förekommer på sid. 59 och 60 i
"Bronsåldern." Men enär A. O. F.
påtagligen icke finner sig belåten med
denna förklaring, som dock af en hvar
annan torde finnas tillräcklig, kan
han ytterligare efterse hvad som
förekommer i noten till sid. 125, der
han får veta att sjelva Thomsen i
Köpenhamn, grundläggaren af och
föreståndaren för det herrliga Museum
derstädes, nu delar min öfvertygelse
att bronssvärden med de korta
handtagen och spiralsiraterna äro de
äldsta och således de till norden först
inkomna. Af detta antagande följer,
ehuru påkostande det för en och
annan kan vara, att nordens
bronsperiod utgått från Orienten; isynnerhet
som de omnämnda spiralsiraterna
kunna följas öfver Medelhafsöarna och
det äldsta Grekland till Syrien och
Egypten, der desamma ännu före-
komma på ruiner efter gamla
arkitektoniska verk. Således är det icke
jag "som nödvändigt vill göra dessa
sirater till feniciska", utan tvärtom
i i
bevisa de sig sjelfva vara sådana.
Och således torde A. O. F. äfven
kunna inse att enär de äldsta, till i
norden först inkomna
bronsfabrikater-na, äro i alla afseenden de
fullkomligaste konstprodukter, hans
påslående att bronsåldern i norden stod i
flor först då den redan upphört i
sö-dern, är grundfalskt och totalt
veder-lagdt.
Derefter ordar A. O. F. åtskilligt
om jernets höga ålder för att bevisa I
att Carthaginenserne ej kunde ha
bronssvärd i slaget vid Cannæ. Han
säger att jern är omnämndt 30 gån
ger redan hos Homer. Det är åter
af Troyons Habitations lacuslres som
han hemtat denna kunskap; och det
är godt och väl. Men slaget vid
Troja antages allmänt hafva stått 1200
år f. Chr. och kring 700 år derefter,
då Grekerna slogo Perserna vid Ma- i
rathon 490 f. Chr., begagnade både
de och Perserna ännu vapen af brons
och till och med af flinta och
obsi-dian, ty sådana vapen, pilar m. m.
finnas ännu på slätten vid Marathon
i den stora högen, under hvilken de
fallna 190 Alhenarna blefvo jordade, ’
jemte de slagna Perserna. Enligt A. :’
O. F:s åsigt borde de väl haft
endast jernvapen allesammans.
Vidare i texten: "Romarne oeh E- !
truskerne synas åtminstone på
Porsennas tid hafva börjat allmännare
begagna jernet; ty enligt Plinius
fordrade Porsenna af Romarena : ne
ferro nisi in agricultura ulerenlur." Stäl- [
let förekommer i Plin. Hist. XXXIV. |
39, och Porsennas seger skedde 508
f. Chr. Delta bevisar väl att Rom- 1
rarna vid den tiden bland sina strids- I
vapen äfven hade sådana af jern, men ,
detta bevisar icke att de uteslutande )
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
