Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■455
sträfvande framåt, för alla
bemödanden om andra lefnadsmål än de
o-undgängligaste materiella behöfs till
-i fredsställande. Den enda allmännare
idkade binäring, som kunnat i
kän-barare mån föröka inkomsterna och
dymedelst underlätta såväl
betalandet af utlagorna som ock existensen
för öfrigt, har varit
bränvinsbränningen. Den ekonomiska fördel dermed
för mången varit förknippad
motvä-ges dock i så hög grad af det såväl
moraliska som materiella elände,
den-j na näringsgren mångenstädes
åstadkommit, att mail endast så mycket
i mera måste beklaga tillvaron af
sådana beskattningsförhållanden, som
I kommit allmogen att betrakta den
rykande bränvinspannan såsom den
enda räddning undan
uppbördsexeku-I tionen. Man bör emellertid icke
finna det så förvånande att
Bondeståndet, då det omsider med de öfriga
’ stånden förenade sig om
husbehofs-bränningens afskaffande, för den
sålunda afträdda rättigheten betingade
sig en ur den blifvande
bränvinsskat-ten utgående ersättning, som skall
fördelas efter mantalsgrund och är
beräknad att i någon mån motsvara
kronoutskylderna. Denna ersättning,
; hvilken för öfrigt, betraktad såsom
vederlag för
husbehofsbrännings-rät-tigheten, svårligen kan blifva ens
approximativt riktig, kan väl komma
| att kännas som en viss lindring i
■i skattebördorna. Men lika så litet
som detta arrangement kan vara annat
än blott provisionelt, enär det är en
alltför ohållbar idé att använda en
del statsinkomster till att derigenom
direkte gifva de skatldragande
medel i händerna till andra skatters
betalande, lika så litet blir derigenom
behofvet af en skattejemkning på
något vis afhjelpt: systemet qvarstår
orubbadt med alla sina
missförhållanden. Skola dessa missförhållanden af
statsmakterna utan vidare tolereras
och bibehållas? Skall man hysa en så l|
orubblig pietet för vårt gamla
kamerala system, att man icke vill
vedervåga ens några partiella förbättringar, j
än mindre en total reform deraf?
Månne icke åtminstone tillräcklig
anledning finnes för handen att söka
å-stadkomma en noggrann utredning af
alla hithörande förhållanden, på det
att en säker grund måtte finnas för
bedömandet af frågan, huruvida och på
hvad sätt det bestående systemet kan
bibehållas eller bör, till det allmännas
och de enskildes båtnad, förändras?
Att vid resonnerandet öfver
finansfrågor hufvudsakligen eller
uteslutande taga i betraktande de
skaltdra-gandes enskilda fördel eller
beqvämlighet, vore uppenbarligen lika så
ensidigt som ohållbart.
Konseqven-sen deraf kunde blifva att man
yrkade på upphäfvandet af alla
skatter— hvilket ju vore den radikalaste
lindring i skattebördor och för
nationen helt enkelt medförde en
återgång till naturtillståndet — eller på
skatternas reducerande till så lågt
belopp, att staten knappt kunde
uppfylla de allra primitivaste af ett
ci-viliseradt stafslifs fordringar. Der |j
engång verklig civilisation och kon- |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
