Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■461
skattningsforhållandena öfver alla
delar af landet samt, såvidt möjligt,
äfven rörande nationalförmögenheten
1 i allmänhet. Att frågan om
grundskattens aflyftande vid nästa
landtdag åter blir väckt, torde man, på
grund af hvad derom redan vid
sena-fi ste landtdag förekom, kunna taga
för afgjordt. Skulle då
statsmakterna besluta sig för saken, blefve det
väl åt ett utskott eller en särskild
komité öfverlemnadt att utarbeta
förslag i ämnet. Ofvannämnda
statistiska undersökningar erbjöde då ett,
vigtigt förarbete till underlättande af
I komiténs åtgöranden.
Bland de vigtigaste och svåraste
af de frågor öfver hvilka komitén
j, egde utlåta sig, vore följande:
huruvida grundskatten borde
ka-|l pitaliseras, d. ä. aflyftas genom ett
slags köp, eller
om aflyftandet kunde ske utan
ersättning till kronan från de
skattdragandes sida, samt i hvad form
frälse-; egarene borde godtgöras för hvad de
genom en sådan nivellering
förlorade; samt huru, i hvardera fallet,
förfaras borde med kronohemman.
Äfven bestämmandet af formen
under hvilken de skatter skulle
upptagas, som borde ersätta hvad genom
grundskattens upphörande afginge från
statsinkomsterna, blefve kanske
föremål för meningsolikhet. Vi våga
dock tro, att man icke skulle vilja
belt och hållet kasta sig i armarne
på indirekta skatter, utan att den
erfarenhet, man tilldess kan vinna
genom den af senaste landtdag beslu-
tade bevillningen, skall berättiga
införandet af en direkt inkomstskatt,
hvilken, om ock i början mindre exakt,
dock omsider, hand i hand med
sarn-hällslifvets utveckling i öfrigt och
särskildt den politiska bildningens
framsteg, skulle uppnå den ståndpunkt
att deri afspeglade finanslärans
kardinalprincip: hvarje medborgare bör i
förhållande till sina ressurser bidraga
till statsutgifternas bestridande.
L. M.
Den flamläudska rörelsen.
Ibland de yttringar af ett
svällande inre lif, hvilka i flerfaldiga
riktningar inom Belgien trädt i dagen
och bidragit att förläna detta land
vid sidan af andra en originel prägel,
intager äfven den s. k. flamländska
rörelsen sitt rum. Den är ock så
mycket mer förtjent af
uppmärksamhet, som densamma, i anseende till
det egendomliga skådespel den
företer, i utlandet blifvit ett specifikt
föremål för intresse och der följts med
måhända mera lifvadt deltagande än
andra rörelser uti ifrågavarande
samhälle af större omfattning och
djupare ingripande halt. — Vi skola i
korthet egna en öfversigt åt dess gång
och anteckna hufvudmomenterna i
dess historie.
En återblick på tidigare
förhållanden är i detta afseende nödig.
Då under den holländska perioden
en kraftigare sjelfkänsla hos
Belgier-ne begynte gifva sig luft, och inom
det politiska området landets egen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
