Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■462
domiiga intressen framhöllos oeh
förfäktades, var blott belt naturligt att
j| äfven den lärda forskningen sporde
ji inverkan af samma nationella
sträfvanden oeh att densamma med
förkärlek vände sig till behandlandet
och skärskådandet af genuint
fosterländska ämnen. Härmed förenade
| sig den under samtiden öfverhufvud
mäktigt arbetande hågen att afkasta
den slöja, som så länge höljt folkens
forntid, och att åter göra denna
sist-j nämnda klar och åskådlig. Så blef
i Belgien historien isynnerhet ett
favoritstudium och icke (å gedigna och
vetenskapliga arbeten af större
betydelse skådade redan fore 1830
dagen. Belgiens häfder erhöllo en
tillförene okänd utveckling och
åskådlighet genom verk isynnerhet af
De-wez, Warnkocnig, De Gerlache,
llei/[en-berg, m. fl. på engång framträdande
författare.
Men utom denna vetenskap,
hvilken lifligt talade till den nationella
sjelfkänslan och, hvad fordna dagars
ära vidkom, ovedersägligt lät den
i stora andel framstå, som det
flamländska elementet deruti egt, omfattades
äfven den inhemska sköna
litteraturen från föregående tider med
stigande intresse; kärnfulla, originella
skapelser från aflägsna århundraden
uppletades af arkeologer ur
bibliothe-kernas dam och ställdes efterhand i
behörig belysning. Och liksom inom
det historiska gebitet forskarens blick
gerna hvilade vid det
gammal-flnm-ländska lifvets energi och makt, vid
ArteveldeVnes, Coning^ och Brey-
defs kraftiga gestalter, så kunde ickc ’
heller litteraturhistorikern undgå att j
egna en viss förkärlek åt den osmin- ,
kade, haltfulla naiveté och lefnads- 1
vishet — så mycket mera anslående, J
som de hittills varit okände — h v i 1 - 1
ka utmärkte exempelvis Reinaert de
Vos och Oudvlacmsche Gedichte öfver- |;
hufvud, framför många af riddare- i
poesins i fransysk form affattade
produkter.
Dessa litterära studier och
forskningar, såsom hvilkas egentliga upp- i
hofsman den förtjente Wi Hems1 bör
betraktas och hvartill äfven under ’I
deras första skifte Octave Delepierre oeh j
Ravux kunna anses icke obetydligt
ha medverkat,2 erhöllo naturligtvis
under sjelfständighetsperioden, liksom
alla sträfvanden öfverhufvud, förökad j|
kraft oeh friskhet. Isynnerhet Pli.
Blommaert (född 1808) slöt sig med I
framgång till Willems, arbetande med
ifver på utbredandet af kännedomen
af de fornflamländska författarne3 och
1 Han publicerade fullständigt romanen |
om Reinaert efter ett manuskript, enligt
uppgift härstammande redan från tolfte
seklet, öfversatte till modern vers
åtskilliga andra produktioner och utgaf
vetenskapliga afhandlingar öfver den gamla
lit-teraturen Öfverhufvud (Menijeliuyen van
vader landtchen Inhoud, 182S) m. m.
3 Den förre öfversatte till fransyska Rei- |
naerts-romanen, den senare åter var
författare till ett märkeligt arbete öfver de
flamländska och wallonska idiomemas
uppkomst.
3 Bland hans tidigaste arbeten möter
oss "Liederiek van Buck", en
moderni-1 serad bearbetning af en flandrisk saga
(1834). Men sedermera följde väsendt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
