Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■467
gjort sig förtrogne, lärde, äfven den
— med stöd af den öfvervägande
betydelse densamma tillerkände
ethno-( grafiska förhållanden, äfvensom språk
och litteratur, framför de historiska
och politiska banden — kyla och
afvoghet emot den fransyska talande
befolkningen. Från sin ståndpunkt
förklarade äfven den denna senare
såsom icke stående Flamländarne
nära, ja, såsom af misstankar förtjent»
fremlingar. Men den gick ännu
längre. Drifne af egoistisk patriotism
och eggade af begäret att bekämpa
"den französischen Geist", som de
j] hjertligt hatade, läto tyska författare
! Flamländarne förstå att dessa
prin-; cipielt och naturligt borde närma sig
dem sjelfva, att de genom seklers
o-rättmätiga tilllag blifvit, skiljda från
de tyskes utvecklingsprocess och
bragte under förmynderskap af sina
gran-I nar, samt att deras uppgift vore att
i vestern blifva "Vorkämpfer des
Ger-manismus.’’
Dessa sistnämnda förespeglingar
saknade i sanning icke lockande
sidor, egnade alt göra intryck på
ungdomliga oeh för exaltation benägna
i lynnen. Tyskland åtnjöt ju
anseendet att vara intelligensens och
kulturens förlofvade land; dess lärdom,
dess rika litteratur, dess friska och
trofasta folkkarakter, utgjorde
föremål för både egnas och fremlingars
loford — hvilken ära att ansluta sig
till denna vidtutgrenade, stora stam
och dess framåtsträfvande i den
allmänna odlingens intresse!
På de flamländska syftenas mest
begåfvade förkämpe gjorde dock
dessa lockelser intet intryck.
Conscien-ce utsträckte icke blicken utöfver
e-get land; detta i dess egendomlighet
var honom tillräckligt. Men för
andra, efterhand till rykte och
inflytande likaledes uppstigande män,
företedde sig den andliga anslutningen
till Tyskland och uppställandet af
dess ståndpunkt såsom en förebild, i
ett alltför idealiskt ljus att de icke
deraf blefvo bländade och läto sig
intagas af värma för germanismen. Bland
dem må nämnas isynnerhet-
Dautsen-•
berg (f. 1808), också känd såsom
skriftställare på tyska, samt äfven i
viss grad Nolet de Brauwere (f. 1815).L
Resultatet af dessa
sammanverkan-de omständigheter blef, att den
flamländska rörelsen ej blott på ett
flyktigt sätt uppträdde, utan för någon
tid qvarstod uti en egendomlig ställ-
1 Såsom prof på en beundrande
stämning i förhållande till Tyskland må
exempelvis anföras en vers ur ett af den
senare författaren på flamländska skrifvet oeh
af hans väri Dautzenberg till tyska
öfversatt poem:
Lat grotte deutsche Vaterland.
"Viel hundert Jahre ist er alt,
Der mächt ge Stamm, dem wir entsprossen,
Noch stekt als König er im Wald,
Noch grünen ilim gewalt’ge Sprossen.
Dreifaltig streckt die Aest’ er aus,
Sein frisch Gezweig wächst stark und
kraus,
Umpanzert gegen Sloss und Strauss.
Tief von der Wurzel bis zum Wipfel,
Ein Blätterhelm krönt seinen Gipfel!
So steht er fest und unverwandt
Im grossen deutschen Vaterland."
Se I. von Düringsfeld, I, 134.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
