Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■468
ning. Beskyddad af kleresiet oeh
jemväl med gunstiga ögon betraktad
af den stora tyska propagandan,
gentemot hvilken äfven en slags
klient-ställning i vissa ledares personer
småningom blef omisskännelig, utmärkte
sig densamma, dertill från de båda
hållen uppmuntrad, isynnerhet genom
underskattande af de fransyska
talande landsmännen. Conscience —
ehuru såsom antydts, härvid blott
hörsammande kyrkliga tendenser —
lät under sin fortsatta produktiva
verksamhet, i öfrigt berättigad till
höga loford, yttringar af denna
partiskhet esomoftast skönjas.1 Men
andra stannade icke dervid, utan
inledde en direkt, häftig polemik uti
brochyrer och skilda uppsatser.
Spe-namnat Framquillons vann burskap med
hänsigt till dem, hvilkas modersmål
var af fransysk halt; man sparade
ej på tillvitelser af olika
beskaffenhet och en populär skribent, Duvillers
1 Så t. ex. uti skildringen Siska van
Iioo-semael (1844), der alla fel finnas på de
fransyska talandes, men dygderna deremot på
Flamländarnes sida.
För att i öfrigt uti någon mån göra
läsaren bekant med den talangfulle
författarens produktioner, bifogas här
titlarne på några de förnämste: Historien om
grefve Hugo von Oraenhove, jemte historien om
Abulfaragus (1845), romantiska skildringar
ur medeltiden; Aftonstunder, en samling
legender, sagor o. s. v., enkannerligen
ämnad för den större publiken; Hägra blad nr
naturens bok (1846), betraktelser hållna i
religiös anda öfver skapelsens under; de
historiska romanerna Jakob van Arteveide
(1849), H/odwig och Chtildis (1853); Simon
Twchi, eller Italienarne i Antwerpen (1858)
(f. 1803), utgaf jemte annat en
hånande dikt, "Fransquillonaden", 1842.
Men medan
skriftställareverksamheten utvecklade sig uti stigande
pro-proportioner och den belgiska
litteraturen riktades med allt flera alster
på flamländskt språk, fortgick
derjemte å andra sidan under vexande
energi den mera praktiska fasen af ||
de flamländska sträfvandena — det ;
aktiva inverkandet å bestående
lör-hållanden och bemödandet att sätta j
sjelfva befolkningen i tillfälle alt inom
det samhälliga området göra bruk :
af sitt idiom. Genom föreningarnes
och sällskapens tillgöranden
åväga-bragtes i detta syfte petitioner från
flamländska områden till
nationalrepresentationen. Begynnelsen härmed
gjordes egentligen 1840 under
Blom-maerts och Snellaerts ledning, och
den engång öppnade banan
beträddes ofta under framtiden.
Hufvudpuukterna uti de af Willems
uppsatta första,2 äfvensom de
närmast följande, med tillägg förökade
m. fi. Ett utmärkt rnm intaga dessutom
genrem&lningarne och sedelärande
berättelserna: Huru man blifver målare (1843), Hvad
en moder kan lida (s. å.), /’en konskriberade,
Träd-Clara, Ilen blinda llosa (1850),
h’ikke-tikke-tak (1851), Hen fattige adelsmannen (s.
å.) m. fi. — Conscience har ock skrifvit
en Historie öfver Belgien (1844), känd
isynnerhet genom sin behagliga stil oeh
populära framställning. — Consciences verk
äro, såsom bekant, öfversatta till de
flesta europeiska språk. — Utförliga litterära
notiser om honom finnas hos I. von
Dü-ringsfeld, I, 84, ff.
2 I. von Düringsfeld II, 274.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
