Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
469
I andragandena, voro: att uti
ifrågavarande andelar af landet
menighetens språk vid provinsiella och
lokala angelägenheters behandling skulle
begagnas; att tjenstemännen under
beröring med innebyggarne och de
lägre förvaltningskretsarne likaledes
deraf skulle betjena sig; att inför
rätta blott flamländska skulle nyttjas
och att omsider, till höjande af
litteraturen, en egen akademi, eller
åtminstone en skild afdelning vid
Brüs-seler-akademin, måtte inrättas samt
att vid universitetet i Gent äfvensom
öfriga statens läroverk lika
rättigheter måtte tillerkännas flamländskan
med fransyskan.1
Dessa fordringar, om ock uti sig
berättigade, möttes dock till största
delen i verkligheten af svårigheter,
hvilka omöjliggjorde omedelbart
utförande. Språket, ehuru af en mängd
litteratörer begagnadt, var dock till
följd af föregående försummande
ännu alltför litet utbildadt uti en
allmängiltig form, att det genast utan
större vådor i officielt hänseende
kunde begagnas. Skriftställarne sjelfva
voro ännu i talrika punkter oense;
de vacklade, oaktadt den framgång
hvarmed några behandlat språket,
emellan de många inhemska
dialekterna, ja en del, såsom Dautzenberg,
ville närma sig högtyska
språkbruket, medan andre, såsom David,
He-remans och Gentarne i allmänhet,
gåfvo det holländska företrädet. Det
1 Lie v/aemischc Bewegung, uti „Unsere
Tage. Blicke aus der Zeit in die Zeit."
Braunschweig 1861. XXXIII haft.
var då så mycket mindre utsigt
förhanden att de illitterata klasserna, i
ännu högre grad splittrade i detta
hänseende, äfvensom tjenstemännen,
på hvilkas språkliga insigter inga
fordringar tillförene ställts, omedelbart, |
utan förvecklingar, kunde substituera !j
ett nytt tungomål i stället för det
brukliga exakta, kuriala idiomet.
Dessa synpunkter bestämde
sannolikt representationens majoritet att
tillsvidare icke lemna gehör åt de
först uppräknade petitionerna. Hvad
åter beträffade dess passiva
förhållande med hänsigt till de senare,
som just afsågo det erforderliga hö- |i
jandet och bearbetandet af flamländ- |j
skan genom statens åtgärd, funnos
icke samma orsaker, utan måste kam- 1
råmes förfarande härvid till en stor
del tillskrifvas den icke ursäktliga,
men likväl så vanliga köld, hvilken
möter nya, ännu för ett
vidsträcktare erkännande kämpande idéer.
Fullt overksam var man dock icke;
några enstaka bestämningar
träffades;2 men i allmänhet syntes man
ännu besluten att hänskjuta det
mesta till den enskilda företagsamheten,
i förlitande på att denna i Belgien
1 Redan 1839 tillsattes en komité för
att utarbeta och fastställa en viss
ortografi, den der vid officiella öfversättningar
skulle begagnas. — Såsom ett erkännande j
af flamländska litteraturen må ock
nämnas att Brüsseler-akademien något senare
(1845) erhöll i uppdrag att utgifva en
na-tionalbiografi, att samla alla stora
skriftställares arbeten och att publicera de
äldsta verken inom den flamländska littera- ;
turen. ^
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
