Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■478
bjuda aktning. Äfven häruti
framstår landet såsom en förebild och
man måste högt akta en nation, der
inom få decennier ur en ringa
början jemförelsevis så många
värdefulla alster bland i öfrigt talrika
produktioner1 skådat dagen, medan man
derjemte å en annan sida just härnti
också finner en vigtig
förklaringsgrund till den flamländska rörelsens
tryggade framgång.
Önskar man öfverhufvud erhålla en
bild af den stämning, som under
senare tider varit rådande bland den
belgiska nationens skilda elementer
midt under det rörliga lif vi tecknat,
och vill man till yttermera visso på
nära håll se huru föga de
flamländska sträfvandena tillfogat de inre
banden men, må man betrakta det hela
t. ex. vid tidpunkter för yttre faror.
En sådan inträffade bland annat
under året 1860, då hotfulla röster läto
förspörja sig från de sydliga
grannarnes sida och okunniga fremlingar
tilläto sig anspelningar på en
förmodad inre svaghet också med anled-
1 Bland mera utmärkte författare må,
utom redan nämnde, framhållas den
begåfvade Theodor van Rymeyck († 1849), hvars
sånger banat sig inträde äfven i de
fattiges hyddor; den djupt känslige och
innerlige skalden Lcdeganck († 1847) samt den
af öfrige litteratörer högt uppskattade,
produktive Van. Luise (f. 1804) m. fi. —
Totalantalet af flàmländske skribenter
uppgifves i den af I. v. Düringsfeld för
tvenne år sedan utgifna kollektionen till
närmare tvåhundrade — bland hvilka dock
naturligtvis äfven en stor mängd föga
betydande ingå.
ning af de förenämnda inre rörelserna.
Men till gensvar gåfvo sig i Belgien
de mest otvetydiga oeh energiska
yttringar af inre sammanhållning och
fosterlandskärlek luft. Walloner och
Flamländare täflade om att betyga
sitt beslut att i det yttersta
upprätthålla det bestående och att, såsom
medlemmar af ett, orubbligt helt
nedlägga sina offer på fäderneslandets
altare.3 Då besannades, så i de
nordliga som sydliga landskaperna, så i
de romaniska som germaniska
distrik-terna, riktigheten af en inspirerad
sångares ord hvilka, såsom
dikterade af historien sjelf, funnit djup
genklang i hvarje innevånares hjerta och
skildt hos den oförvillade
utländnin-gen ökat aktningen för det
belgiska namnet:
"Flamands, Wallons — ce sout des prénoms;
Beiges est nu tre nom de famiUe.n
G. F.
Vetenskapligt om sömnen.
De naturfenomener som allmännast
förekomma och dem vi nästan
stundeligen äro i tillfälle att varseblifva,
höra ganska ofta till de mest
komplicerade och derföre svåraste att på
ett tillfredsställande sätt förklara. Man
kunde anföra otaliga exempel härpå,
1 Se de skilda auktoriteternas, så
centrala, som lokala, de frivilliga
föreningarnes, industriidkarnes, landtbrukarnas, samt II
öfverhufvud representanternes för bela
befolkningen å skilda håll helsningar och tal
till den i landet kringresande monarken, uti I
,,tä Be/gique en 1SW." Bruxelles, 1860.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
