Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■477
k har dock intellektuel anslutning
detta håll, såsom det närmaste
ocn dertill mest berättigade, under
senare tider, i samma mån minnet
af utkämpade strider bleknat, alltmera
gjort sig gällande och älven
derigenom de högtyska sympathierna
blif-|| vit neutraliserade.
Och hvad dessa vidkommer,
torde ytterst samtidens politiska
tilldragelser, hvilka i ett annat vid
Tysklands gräns beläget land — den
dän|| ska monarkin — på ett talande sätt
|j lagt i dagen de förhatliga praktiska
|| konsequenser dem Tyskarne bemöda
’ sig att draga ur engång konstaterad
j| andelig frändskap, varit egnade att
|j öppna också de mest ensidiges ögon
|’ och att gifva benägenheten för en
|j öfverspänd "Germanismus" dödsstöten.
De flamländska sträfvandena
erlijii-jj da, sådana de för den opartiska
betraktaren förete sig, ett lärorikt
skådespel. Uppsprungne ur en
rättmätig grund och i stöd af sin
beskaffenhet förfogande öfver stora krafter,
ha de i allmänhet med sans och
hofsamhet utveeklat sig. Tillgängliga,
såsom andliga rörelser i gemen, för
passionernas inverkan och utsatta för
sidoinflytanden af blandad
beskaffenhet, ha de, pris vare en varm känsla
för det gemensamma fosterlandet och
ett praktiskt sinne hos folket,
öfverhufvud i tid afslitit vådliga band och
låtit begångna misstag blifva blott
öfvergående. De flamländska
vännerna ha i främsta rummet hyst
aktning för samhällets fordringar och
derföre äfven af sina medborgare med
erkännande blifvit bemötta samt
sålunda skådat en ljus framtid för
deras sak öppnas. Medan annorstädes
drifkrafter, liknande dem som
arbetat i Belgien, spridt vådliga
söndringar uti staterna och delvis vållat
revolutionära slitningar, ha i det
ifrågavarande landet de flamländska
sträfvandena icke manat någon sådan
företeelse i dagen; saken har lagligt
utvecklat sig och icke ens
uppsvingat sig till politisk betydenhet; den
har tvärtom såsom ett sekundärt
fenomen vexelvis ingått i de
dominerande fraktioner, hvilka i det
sistnämnda hänseendet med hvarandra
inom landet täflat och kämpat om
makten.1
Men äfven uti annat afseende
erbjuder den flamländska rörelsen
nyttiga lärdomar. Man har i allmänhet
icke vid sin saks genomförande lagt
hufvudandelen på staten och dess
åtgöranden, förutom så vidt dess
ingripande ansetts oundgängligen
nödigt; ännu mindre har man i
främsta rummet litat till densamma; det
väsendtliga har åstadkommits genom
de för saken ifrandes egna oförtrutna
ansträngningar för språket och
litteraturen i sig samt dessas höjande till
en ståndpunkt, som är mäktig att
1 En anmärkningsvärd omständighet är
att J. J. Tlionissen, hvilken i sitt
vidlyftiga verk „La Belgique sous le règne de
Léopold I", redogjort för såväl större som
mindre detaljer af landets politiska
historie, alldeles förbigått de flamländska
sträfvandena; för sin del betecknar han dem
blott såsom „un remarquable épisode de
1’histoire littéraire." III, 303.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
