Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■481
sökt göra sig gällande genom olika
skriftställare. En sådan
meningsskiljaktighet kan till en viss grad
förklaras genom följande betraktelser. För
det, första differera olika
konstituerade individers sömnerfarenheter på
samma sätt, fastän ingalunda i
samma grad, som deras erfarenheter i
vaket tillstånd; och till följd häraf
kunna olika observatörer, hvar och
en dömande af sin skilda erfarenhet,
draga något olika slutsatser. För det
andra är "sömnen ej något bestämdt
enahanda tillstånd, utan en serie af
varierande eller fluktuerande tillstånd",
och derföre har det väl inträffat att
några betraktat ett, och andra åter
ett annat moment deraf såsom det
mest fullkomliga. För det tredje
hafva många theorier angående
sömnen tydligen blifvit antagna derföre
att de lämpat sig till gällande
metafysiska trossatser, men ej till följd
af deras öfverensstämmelse med
erfarenhetens och observationens enkla
lärdomer.
Sir H. Holland och Mr. Durham,
som betrakta ämnet från alldeles
skilda synpunkter, uttala sina opinioner
om sömnens natur på ganska olika
sätt. Den förre betraktar sömnen i
dess mest allmänna, den senare i
dess mest speciella bemärkelse. Sir
Holland skrifver följande:
Sömnen, tagen i ordets allmännaste och
mest korrekta bemärkelse, måste betraktas
icke såsom ett enda bestämdt tillstånd,
utan såsom en följd af tillstånd, stadda i
oafbruten variation; denna variation
framträder icke allenast i den olika grad, i
hvilken samma sinne eller själsförmögenhet är
underkastad sömnens inflytande, utan
äfven deruti, att de skilda förmögenlieterna
vid samma tidpunkt äro i olika starkt
beroende af dess herravälde. Vi
sammanföra således under en gemensam princip
alla fenomenerna, huru anomala och
skilda från hvarandra de än må synas: — hit
höra då somnambulens kroppsliga
rörelser; de lifliga men osammanhängande
tankekedjor som uppkomma af yttre intryck;
intelligensens tillfälliga, skarpa
verksamhet och sinnesrörelsernas energi; samt
slutligen denna djupa sömn, under hvilken
sinnena icke emottaga några intryck alls,
då ingen viljekraft finnes och intet
medvetande eller minne vid uppvaknandet
qvarstår af de tankar och känslor som funnits.
I stället för att betrakta flere af dessa
fakta såsom undantag och anomalier, är det
riktigare att adoptera sådana definitioner
af sömnen, som omfatta dem alla.
Mr Durham åter säger:
Då man betraktar sömnen från
psykologisk synpunkt, anser jag den bäst
definieras såsom ett tillstånd, i hvilket
viljeförmågan, förmågan att med sinnena känna
något, samt medvetandet för en tid
upphäfvas, men lätt kunna återställas genom
inverkan af något slags retemedel (stimulus).
„Endast den sömn är helsosam", säger
äfven dr Wilson Phillip, ,,ifrån hvilken vi
lätt kunna uppväckas. Om vår trötthet
har varit sådan, att vår sömn blifvit
djupare än så, hörer den redan under
kategorin af sjukdom."
Betraktas sömnen åter från fysiologisk
synpunkt, kan den riktigast karakteriseras
såsom det speciella slag af hjernans
overksamhet, som nödvändigtvis är förenadt med
hjernsubstansens närande och
återförsättande i fullgodt skick.
Dessa beskrifningar — vi kunna
knappast kalla dem definitioner — af
sömnen stå nu på intet sätt i strid
med hvarandra, fastän man vid
första påseendet kunde tycka sä. Vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
