Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■503
Men förnekas kunna de icke,
emedan de äro fakta; och ger man dem
åter något annat namn än nation,
så har man endast godtyckligt
utbytt ett uttryck mot ett annat, men
i varit tvungen att i sjelfva verket
erkänna tillvaron af det
grupperings-jj förhållande emellan menniskorna, lör
hvilket vi velat förbehålla ordet
na-! tion.
Jemföra vi slutligen nationernas
utbredning å jordklotet med språkens
fördelning och gränsor, så finnas
äf-ven i detta afseende exempel, hvilka
ådagalägga, att de ingalunda falla
tillsammans. Vi ha först att
ihågkomma Belgierne och Sehweizarne.
Hos de förra falas tvenne olika språk,
, fransyska och flamländska; hos de
senare tre, fransyska, tyska samt
italienska, oeh dock ulgöra hvardera egna,
bestående nationer tör sig, distinkt
skilda från de språkliga grupper, som
hafva hvartochett af de nyss anförda
l’ idiomerria till kännemärke. De
utgöra detta icke derföre, att hvardera
bilda en egen politisk stat — ty stat
och nation är icke samma sak —
u-tan emedan de genomgås och lifvas
i; af en gemensam anda, som
manifesterar sig i en gemensam allmän
jj opinion och verldsåskådning samt i
ti gemensamma, likartade seder.
El-ler är det icke ett faktum, att de
olika språk talande delarne al den
. belgiska och schweiziska
befolkningen på det bestämdaste känna sig
höra tillsammans och icke vilja
åtskiljas, samt att de hvardera med
kraft handhafva en demokratisk och
på folkviljans suveränitet grundad
i statsförfattning? Och hvad drager
dem sålunda tillsammans, om det icke
är en gemensam anda som genomgår
dem? Och förutsätter samt
ådagalägger ieke utöfvandet af den
sjelf-styrele, som utgör deras politiska lif,
en gemensam allmän opinion samt
en gemensamhet i åskådning och se- ji
der? Tv utan detta kunde ett
statsskick, sådant som det schweiziska
eller belgiska ieke ega bestånd, utan
skulle af sig sjelft falla sönder. Fria
stater fordra nödvändigt att
inedbor-garne i dem skola utgöra en nalion;
det är endast i despotisk* och
autokratiskt styrda stater, som flere
nationer, eller delar af dem, kunna
vara förenade under en och samma
regering.
Dock vi vilja icke längre uppehålla
oss vid dessa exempel. De röra sig .
i alla fall kring förhållanden, som äro
mer eller mindre fremmande för oss
och som de flesta af oss icke känna
till genom egen åskådning, och vi
hafva ett närmare till hands liggande
exempel, hvilket vi alla äro
införlif-vade med: vårt eget folk. Äfven
hos oss talasju tvenne språk; och
utgöra vi dock icke en nation ? Eller
skola vi säga — såsom det ju vore
nödvändigt att göra, ifall gränserna
för nation och språk sammanfölle —
skola vi säga, alt vi utgöra tvenne
skilda nationer, — nej endast delar
af tvenne skilda nationer, — hvilka
af ödet blifvit hopvräkta bredvid hvar- |j
andra här i de tusen sjöarnes land,
och hvilka icke hafva annat
gemensamt än det, att de trampa samma
-mark och äro undersåter under
samma regering? Skola vi säga, att de
ibland oss, som begagna det svenska
tungomålet endast äro en afskiljd våg
af den nation, som på andra sidan
Bottenhafvet äfven talar detta språk,
samt att de ibland oss, som tala
finska, endast äro en genom den
politiska gränsen mot Ryssland afskuren
flik af den "nation", som i
petersburgska samt olonetzska och arkan- |i
gelska guvernementen^ uttrycka sina
tankar på dialekter af det finska språk- |
idiomet? Skola vi frånkänna hvarje
man i vårt land, som talat, skrifvit
»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
