Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■504
och läst på svenska, rättigheten att
kallas Finne och förklara honom för
Svensk? Och skola vi förklara alla
dem i vårt land, hvilka tala finska,
1’ör alls icke mera betydande för oss
än innevånarne i Ingermanland och
ryska Karelen ? —Nej, vi kunna det
icke, ty vi känna ju alla med oss,
att vi äro förenade med hvarandra
genom helt andra band, än blotta
j| jordtorfvan under våra fötter och
regeringen öfver våra hufvuden. Vi
känna ju med oss, att vi icke ville
skiljas åt, äfven om det vore en
möjlighet att detta kunde ske; vi känna att
vi knytas till hvarandra af en känsla,
sådan som vi icke hafva för någon
annan del af menskligheten, att vi
vilja tillhöra hvarandra i nöd och
lust samt dela ljuft och ledt med
hvarandra; med ett ord, vi känna ju,
att vi alla lefva och lifvas af en
gemensam anda, som gör att vi lida,
j glädjas, klaga, jubla, hoppas samt
arbeta och sträfva tillsammans. Och
i ger icke denna anda sig uttryck i en
likhet i seder och karakter, som
markerar oss såsom en skild grupp
inom menskligheten? Och visar den
sig icke vidare i en gemensamhet och
likhet i åskådningssätt, som
uppenbarar sig i allt vårt görande oeh
låtande, som ger en mer eller mindre
j egendomlig prägel åt våra skalders
I och konstnärers framställningssätt i
i deras högsta skapelser—de må nu
sedan ha svenska eller finska språket,
j eller de af språket oberoende
larger-I na, tonerna och leran såsom
uttrycks-I medel — åt våra vetenskapsmäns
framställningssätt i deras djupaste
undersökningar likasåväl som åt den
simplaste bondes funderingar om de mest
i alldagliga förhållanden? Oeh utbildar
j sig icke detta slutligen i de vigtigare
frågorna till en allmän opinion,
hvilken vi al’a äro medvetna af såsom
j[ en produkt af allas vår gemensamma
enhet och uti hvars uppkomst och I
tillvaro vi hvar och en ha vår del?
— Och hvad vill allt detta väl säga
annat än att vi äro en nation ?
Och allt detta är sjelfklart enligt |
den uppfattning af nation vi uppställt.
Ty vi hafva ju ständigt i långa tider j
genom våra geografiska och politiska j
förhållanden varit tvungna att vara I
i en närmare beröring ossemellan än
med andra, och derigenom utöfvat
en inverkan på hvarandra, af
hvilken vår egenskap att vara en
nation, med alla de ofvannämnda
företeelserna hvari den manifesterar sig, ;
är endast en naturlig följd. Men detta j|
vore omöjligt att explicera, ifall natiou
och språklig grupp skall betraktas
såsom ett. Ty vi kunna å denna
uppfattning använda samma resonnement,
som nyss i afseende å nationens
identifierande med rasen. De nämnda fakta
måste antingen förnekas, eller också
måste man, ifall man erkänner dem,
ge den enhet och gemensamma anda
som genomgår oss alla ett annat
namn. Men förnekas kunna de icke;
och ger man dem åter blott ett
annat namn, så har man i sjelfva
verket erkänt den af oss uppställda
uppfattningen af ordet nation.
Med hänsyn till de nu framhållna
konseqvenserna af vår definition å
ordet nation, tro vi oss derföre hafva
ådagalagt deras öfverensstämmelse
med verkligheten. I afseende å de
öfriga slutföljder, som framgå ur
densamma, vilja vi inskränka oss till att
endast för ett par fall antyda detta.
Ur vår definition framgår att
nationerna äro en historisk produkt och
att de således båda kunna
uppkomma och upplösas. Historien visar
äfven exempel på många nationer,
hvilka ifrån att icke förut hafva funnits
till, under händelsernas inflytande
uppstått oeh tagit sin plats i
verldshän-delsernas gång. Till redan förut an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
