Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
571.
motstånd än i den preussiska
militär-I staten. Att af honom hoppas någon
liberal förbundsreform faller ingen in.
De mindre furstarne hj’sa redan på
; förhand vissa farhågor för hans
an-i nexionsplaner. Försöket att
genom-il föra dessa i Holstein och Slesvig skall
väl troligen leda honom in i
konflikter med den tyska förbundsdagen.
Denna har åtminstone hittills, liksom
Holsteinarne sjelfve, envist fasthängt
!i vid den högt älskade
augustenburga-ren, men numera gå rykten att
Preussen skulle förorda oldenburgaren
så-I som prelendeut till hertigdömena,
tro-; ligen emot utbyte at hans fordna
i land eller mot någon annan reel
ska-’ deersättning. Af andra tyska
pretendenter till dessa länder finnes det
redan ett halft dussin. Det förefaller
ingalunda osannolikt, att Tyskarne
skola komma hår ihop med hvarandra om
; rofvet, sedan de väl fått det
undanryckt Danmark. Att det mesta
likväl kommer att afgöras efter
Bismarcks önskan är högst troligt, då
man känner den brist på
handlingskraft och den oenighet, som hittills
utmärkt alla den tyska
förbundsdagens åtgöranden. Det alltför djupt
inrotade misstroendet skall väl hindra
de mindre tyska staterna att kasta
sig in i Frankrikes för dem öppnade
armar. Den makt, som kanske mest
kommer att stå de preussiska
planerna i vägen, blir troligen Österrike,
såframt det ej mot en garanti af sina
icke-tyska länder samtycker att delvis
understödja de preussiska planerna.
Fullkomligt skall det aldrig göra det.
England har genom sin politik i
den danska frågan betydligt skadat
sin ställning såsom europeisk
stormakt. I Italien, i Grekland, i
Sverige fäster man med rätta ingen vigt
vid ett skydd, som visat sig så litet
verksamt; endast de tyska
tidningarne, som förut hånade det, egna det
nu några sparsamma loford. De
parlamentariska debatter, som följde på
misslyckandet af Londonerkonferen- j
sen och det danska krigets förnyade |
utbrott, voro högst stormande och
erbjuda mycket af intresse.
Ministè-ren segrade i underhuset med 18
rösters pluralitet; i öfverhuset åter
o-gillades dess politik af en 9 rösters
starkare majoritet. Oppositionen,
eller de s. k. Tories med Disraeli i
spetsen visade sig dock ingalunda
mera krigiske, än ministèren sjelf; de
ogillade blott den köld, kabinettet
visar emot Frankrike, och det system
af vanmäktiga hotelser, detsamma
följt i den dansk tyska frågan. Den
bekante frihandelsmannen Cobden,
hvilken jemte Bright kan anses som
den bästa representant af den
engelska krämarepolitiken, förklarade
under stort bifall, att det nu vore tid
att kasta all diplomati och all
inblandning i fastlandets
angelägenheter öfver bord oeh endast röra sig
för det egna landets och de egna
handelsintressenas försvar. Om
denna politik verkligen i framtiden
blifver följd, torde Englands anseende |
utomlands ännu ^ komma att erhålla
mången svår stöt.
Frankrike söker gentemot de tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
