Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
570.
i verkligheten stå främst i raden bland
förtryckarne af mången annan
nationalitet. Alt deras förelag denna gång
krönes med framgång, kan derföre
på intet sätt tillfredsställa den
moraliska rättskänslan.
Orsaken hvarföre delta krig,
tvärtemot all förmodan, verkligen fick den
utgång, våra läsare redan känna,
1ig-’ ger i många omständigheter, som först
småningom börja träda i dagen. En
; egen belysning sprides öfver dessa
;’ förhållanden genom några depescher,
j som danska ministèren i förtroende
meddelade riksrådet, men som
sedermera genom en underordnad
embetsmäns indiskretion aftryektes i de
danska bladen. Dessa depescher från de
: danska sändebuden i London och
Paris bevisa, att det myckna talet om
den heliga alliansens återförnyande
ändå icke saknat all grund, och att
åtminstone ett närmande mellan de
tre nordiska hofven egt rum
samtidigt med de stora furstemötena i
Kissingen och Carlsbad. Gentemot
denna sammanslutning framställas vidare
i dessa depescher Frankrike och
England såsom mer än någonsin
söndrade och fattade af ett afundsjuk t
misstroende till hvarandra, mot hvilket
alla förlikningsfürsök det ena efter
det andra ohjelpligen strandar. På
detta sätt kan man också lättast
förklara den omkastning i
vestmakternas nordiska politik, för hvilken
denna gång Danmark blifvit ett offer.
Hvad krigets följder beträffar,
skola de utan tvifvel hårdast drabba
Danmark sjelft. Det utplundrade Jut-
land, den förökade skuldbördan,
förlusten af mången kraftig arm kännes
redan i och för sig nog tryckande,
och dertill kommer ännu förlusten af
ungefär 200,OüO landsmän i Slesvig,
ett känbart slag för den äfven annars
så föga talrika nationen. Kiels och
Slesvigs förträffliga hamnar erbjuda
Tyskarne det bästa tillfälle att en gång
sätta i verket sina länge påtänkta
planer att skapa en tysk flotta, och
det skall troligen ej dröja många år,
innan denna flotta kan bjuda den
danska spetsen och uppsöka
Danskarne på sjelfva deras öar. Danmark
har, såvida det ej vill följa Monrads
i den första förtviflan gifna råd och
sjelfmant göra sig till en tysk
lydstat, ingen annan framtid än uti en
öppen anslutning till skandinavismen.
Vi hålla också för, att denna idé,
sedan den första och bittraste
harmen öfver Sveriges så föga ärorika
politik hunnit lägga sig, inom
Danmark skall finna flera och ifrigare
anhängare än någonsin.
Äfven Tyskland torde snart få
uppbära sin välförtjenta andel af detta
krigs följder. För ögonblicket tyc- 1
kes väl Bismarck vara temmeligen
populär i sjelfva Preussen, och äfven i
det öfriga Tyskland skall det
förefinnas ett parti, som af honom
hoppas mycket för Tysklands euliet.
Plu-raliteten af det tyska folket och
Hol-steinarue sjelfve synas dock betrakta
honom med ett rättvist misstroende
och vänta af honom ingenting godt.
Hans junkerliga systern skull väl i
vestra Tyskland möta ett helt annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
