Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
584.
granska dessa och tillse deras
utförbarhet. Slutligen kunna väl aldrig
deltagarne vara så många att alla
vetenskapsbrancher vore fullständigt
representerade, men de kunna dock
göra insamlingar och observationer
af flere slag, än deras tid sedermera
någonsin tillåter dem att i detalj
bearbeta. För att då frukter äfven af
dessa skola vinnas, erfordras att de
vid hemkomsten kunna vända sig till
vetenskapsmän, som ordna och
draga resultater af dessa delar af det
hemförda. — Af allt detta framgår
att företag sådana som de
ifrågavarande gripa ganska djupt omkring
sig hos det folk, hvarifrån de utgå,
och förutsätta hos detta folk
bildning och vetenskapligt intresse samt
stående institutioner för vetenskapen,
der män finnas, hvilka uppbära och
utbilda densamma från generation till
generation.
Detta har Sverige nu, likasom i
så många andra fall, visat sig ega,
och vi återkomma väl till några
enskildheter rörande detta ämne, då vi
nu gå till vår första och egentliga
fråga: hvad har man velat på
Spetsbergen, och hvad har man der
uträttat?
Spetsbergen hade visserligen
tidigare varit besökta af vetenskapliga
forskare, och äfven svenska lärde
hade besökt dem mer än en gång,
dock alltid endast under någon
kortare tid. Men det var egentligen
adjunkten Otto Torell som ånyo år
1858 fästade uppmärksamheten i
Sverige på denna högarktiska ögrupp.
Han företog nemligen nyssnämnda år
en resa ditupp, och framlade en del
af dess resultater i det första af de
ofvanföre anförda arbetena. Han
leddes vid sitt företag i icke ringa
grad af intresse för vissa geologiska
frågor. För att dock klart inse hvad
det var som främst tog hans
uppmärksamhet i anspråk, måste vi gå
något tillbaka i tiden. — För
ungefär 25 år sedan började först den
å-sigt att göra sig gällande, soin
sedan blifvit så allmänt omfattad, att
Sverige och en stor del af det öfriga
vestra Europa under en tidigare
period haft ett mycket kallare klimat
än det nuvarande, och hvilket
när-mast skulle öfverensstämma med det
klimat som nu är rådande i Ishafvet
och de länder hvilka stöta till
detsamma. Det var prof. S. Lovén som :
först i Sverige sökte stöda denna å- ,,
sigt, i det han ville uppvisa att en
ishafs-fauna tidigare lefvat vid de
skandinaviska kusterna. Bevis härför
hemtade han från de bankar af döda snäc- |
kor, hvilka finnas vid Nordsjöns och ,
Kattegats stränder och äfven här och |
der längre in i landet. Han visade
nemligen att i dessa bankar
förekomma mera högnordiska arter och
former än de som nuförtiden lefva i de
nämnde hafven. Han har sedan f.llt i
fortfarande i detalj utarbetat denna
sin lära och hemtat stöd för
densamma från åtskilliga andra
företeelser, samt varit den ledande anden i
flere undersökningar åt detta håll. *)
*) Här är ej platsen att ingå i någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
