Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
585.
r—––-
Torells första Spetsbergsresa hade
nu äfven i väsendtlig mån till
ändamål att. samla fäkta för belysande af
denna fråga. Han säger sjelf i
inledningen till sitt arbete följande:
i "Det gifves inom vår halfös fauna så
många företeelser, hvilka göra en
noggrannare jemförelse med den
organiska verlden i den högsta norden
önskvärd, att det väl syntes mig
mödan värdt, att till den kunskap i
detta hänseende, som aridra förut
samlat, lägga egna erfarenheter och
iakttagelser." Litet längre fram yttrar
förf. att han, innan det speciella
ämnet (molluskerna) skildras "bör
förutskicka en kort framställning af
Spetsbergens och den öfriga arktiska
regionens naturbeskaffenhet och
e-gendomliga förhållanden, så mycket
heldre, som historien om vår egen
hals-fauna numera kan ledas tillbaka
till eti lid af vida kallare klimat än
det vi nu ega." — Resullaterna af
den första Spetsbergsresan åt det nu
antydda hållet, sammanställda med
de forskningar Torell året förut hade
företagit på Island, förtjena äfven all
uppmärksamhet. I sitt arbete anför
han en mängd snäckor, hvilka
numera vid Sveriges och Norges
sydliga kuster endast finnas såsom
fossila eller i förkrympta exemplar, men
hvilka egentligen trifvas och frodas
vid de nordligaste hafveus stränder.
—–
vidlyftigare redogörelse för hithörande
forskningar, men vi hoppas snarligen
kunna meddela våra läsare en utförligare
skildring af detta intressanta ämne, utförd af
kompetent hand.
Men det finnes ännu andra omstän- 1
digheter och företeelser hvilka kun- I
na tjena till utredande af frågan om !
det fordna kalla klimatet i
Skandinavien, och de hade äfven ådragit
sig Torells synnerliga
uppmärksamhet. Dessa företeelser äro
glacierer-na eller jöldarne, dessa ytterst
långsamt framrinnande isfloder, hvilka
finnas mångenstädes uppe i fjell
trakter i de varmare länderna, t. ex. i
Schweiz, men i den höga norden gå
från bergen ända ned till hafvet.. Vår
resande ville studera dessa
nordpola-riska jöklar för att utforska om det
vore probabelt att Sydskandinaviens
berg tidigare varit betäckta ined
sådana jöklar hvilka på bergens sidor
qvarlemnat de öfverallt
förekommande refflorna och strimmorna. Hans
studier åt detta håll hafva äfven ledt
honom till det antagande, att dessa
strieringsfenomener verkligen
uppkommit genom glacierer, hvilka skulle !
hafva betäckt stora delar af Sveriges :
och Finlands yta. I föregående haf- :
te af Tidskriften hafva vi varit i
tillfälle att lemna en annan af den
celebre engelske geologen sir Röde- |
rick I. Murchison och vår landsman
statsrådet N. Nordenskiöld uppställd
förklaring af strieringsfenomenet.
Begge öfverensstämma dock deri, att ett
ishafsklimat varit rådande då dessa
bildningar uppkommo.
Utom af intresse för de anförda !
geologiska frågorna leddes Torell af j
rent zoologiska syften. Han ville
undersöka den högnordiska faunan och
göra insamlingar för museerna samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
