Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
586.
vidare i allmänhet studera den
arktiska naturen och utvidga vår
kännedom om densammas fenomener. —
Han söker i sitt arbete indela de
arktiska trakterna i trenne regioner,
karakteriserade genom det organiska
lifvet inom hvar och en af dem. —
En omständighet vid hvilken han
vidare särskildt fäster sig är frågan om
det jemförelsevis milda klimat som är
rådande vid Spetsbergens vestkust
och han finner detta vara en följd
af golfströmmen, hvilken går förbi
denna kust- och åtminstone på vissa
tider af året äfven stryker fram norr
om Spetsbergslandet.
Vid denna första Spetsbergsresa
åtföljdes Torell af hr Quennerstedt och
vår landsman A. E. Nordenskiöld.
Denne senare sysselsatte sig med
geognostiska undersökningar, med
botaniska samlingar och fysikaliska
observationer. Han hemförde äfven
I rät t vackra saker, och vi finna af
ofvan meddelade förteckning att delar
af de botaniska sanningarne blifvit
studerade och ordnade af
botanisterne Lindberg och Fries, hvilken
sistnämnde i sina Lichenes areloi
upptager alla af Nordenskiöld samlade
Iaf-var. Sjelf meddelade ban äfven en
tabell öfver de under färden
verkställda thermometer- och
barometerobservationerna. Men större värde
än allt detta torde dock samlingarne
af geognostiska stuffer och
isynnerhet petrifikater hafva. Dessa
öppnade nya vyer öfver Spetsbergens
geologiska förhållanden och visade att
här fauns mycket mera att lära och
studera än man förut anat. Men
mera härom längre fram.
Alltnog, 1858 års expedition kom
hein pch man begynte bearbeta det
hemförda materialet, och vi hafva
redan antydt en del af detta arbetes
intressanta resultater. Men under allt
detta fortlefde hos deltagarne
oafbrutet tanken alt ej lemna sina undei>
sökningar i detta ännu ofullständiga
skick. Den förra expeditionen hade
varit tilltagen i allrä minsta skala.
Få till antalet och illa utrustade,
hade deltagarne ej kunnat arbeta för
sina ändamål på långt när såsom de
önskat det; de ville fullända hvad
de börjat. Härtill koin ännu denna
starka längtan, som finnes hos alla,
hvilka besökt de arktiska regionerna,
alt åter en gång få skåda dem. Vi
som lefva så pass sydligt, som vi
göra det, och ej pröfvat några
högnordiska färder, hafva svårt att fatta
detta, och mången af oss hyser väl
den tanken att vi nog ändå hafva
tillräckligt af is och köld redan vid
hemmets kuster. Men det tyckes
ligga en egen underbar tjusning i en
vistelse deruppe vid. den gräns, der
allt lif upphör och den evigt
enahanda tomma isdöden möter. — Dock
nej, det är ju icke säkert om det är
döden. Vi veta ju ej huru det ser
ut, der allra högst uppe vid polen.
Vi hafva endast gissningar eller
o-säkra berätlelser och mer eller
mindre fabelaktiga sägner att hålla oss
till. Se här en lockelse till, se här
åter en fråga som förtjenar att
arbetas för. Och denna lockelse, denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
