Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också, åtminstone under en viss
tid at året, berör den norra kusten
under sin strömning längre norrut."
"2:o. Genom största antal
gemensamma arter ansluter sig
Spetsbergens vegetation närmast till
Grönlands."
"3:o. Floran på Spetsbergens
norra kust, under 80° n. lat., skiljer sig
tydligt från den på vestkusten och
ii ansluter sig till länderna kring
Lancaster sund, Barrow strait och
Melville sund, under och ofvan 74° n.
lat., genom nästan lika antal
fanero-gama arter, samma
vegetations-in-tensilet och omkring 70 procent
gemensamma arter."
"4:o. Vestkustens flora har en
stark tillsats af sydligare arter och
bur öfverhufvud en nord-europeisk
karakler. Den står dock närmare
I den arktiska floran öster om Hvita
hafvet, än den som linnes vester om
samma haf."
Vända vi oss nu till djurverlden
på Spetsbergen, så fintia vi i
Malmgrens tvenne andra afhandlingar
redogörelse för foglarne och
däggdjuren derstädes. Förf. lemnar i den
förra af dem först en historik om
tidigare arbeten åt samma håll, ända
från 1675, då Mårtens första gången
meddelade underrättelser om
Spetsbergens foglar. Af arbetet finna vi
vidare att man nu känner 28 arter
foglar från detta land. Af dessa äro
22 der bosatta och de öfriga sex
tillfälligtvis förekommande. Man bör
dock icke tro att de s. k. bosatta
foglarne lefva deruppe bela året om.
Tvärtom äro de med ett enda
undantag, flyttfoglar, men hvilka
årligen sätta bo på Spetsbergen. Den
enda stannfogel är ripan (Lagopus
hyperboreaj. Huru denna enda
stående utpost för foglarnes klass kan lif- ’
nära sig under den långa hårda
vintern, är ett svårlöst problem, hvilket |
förf. söker förklara genom att
antaga det Ijellens sidor och de för
vindar mest utsatta delarne af
kustlandet icke äro snöbetäckta under
vintern .
En del af arbetet egnas i
allmänhet åt "frågan hvaraf Spetsbergens !
foglar lefva och hurudan tillgång till
födoämnen de hafva." Vi finna här
att tre fjerdedelar utgöras af sjöfoglar,
hvilka mer eller mindre direkte
lefva af hafvet isynnerhet af der
förekommande crustaceer och snäckor.
Och hafvet vid Spetsbergen är ett
rikt haf; det vill säga rikedomen på
djurarter är icke stor, men de arter
som finnas, förekomma i dess ställe !
representerade i ett så mycket större j
antal individer. Förf. säger härom:
"Djurlifvet i det Spetsbergska hafvet
är öfverhufvud så starkt och mäktigt, II
att hvar och en, som egnar åt det
sin uppmärksamhet, blir i hög grad
öfverraskad. Ehuru artrikedomen är
mycket mindre än i Finmarken, är
dock individernas antal ojemförligt
större. De foglar, som äro
hänvisade att hemta sin näring ur ett så
väl försedt visthus, som det
Spetsbergska hafvet, lida sannerligen
ingen brist, äfven om de funnes i
ännu större massor än de redan göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
