Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(324
son på Cunnings Island, att öppna
elden. Inom kort hade batterierna
begynt sin verksamhet mot Fort
Sumter, oeh den blef derifrån
besvarad inom få minuter. Småningom
kommo samtliga batterierna med i
spelet och snart återskallade luften
af eldgapens dånande åskor. Hela
Charleston befann sig ock innankort
iden mest upprörda stämning. Tornen
och taken fylldes af tusentals
åskådare hvilka ville njuta af den aldrig
sedda anblicken af en artilleristrid,
och med feberaktig oro afvaktades
utgången deraf. Samtliga forter och
batterier voro som bäst inbegripna i
den häftigaste eld, då den förste af
unionens örlogsmän blef synlig ute
vid redden. Kort derpå närmade sig
en annan, och de begge fartygen
satte sig genast genom signaler i
förbindelse med major Anderson. Men
vid dessa signaler förblef det, ty
örlogsmännen höllo sig fortfarande på
en anständig distans från våra
strand-batterier och lemnade major
Anderson helt och hållet åt sitt öde.
Skjutningen underhölls hela dagen och
natten från våra batterier, och
beredde icke blott Charlestons
befolkning ett sällsynt, spännande
skådespel, men var äfven för soldaterna
en slags muntration. Ty hos oss
hade ej en droppe blod flutit under
aderton timmars bombardement, och
då major Anderson på sitt håll icke
hade mera att utstå af våra
artille-rister, kunde äfven ban vara
fullkomligt belåten med dagens resultat.
General Beauregard, för sin del full-
komligt tillfredsställd med utgången
af affären, kunde med lugn torka sin
klinga ren, visserligen ej från blod,
men från dam.
Följande morgon, den 13 April
öppnade major Anderson sin eld
å-nyo. Soldaterna hade dock redan
så pass öfvertyga t sig om dess
o-skadlighet, alt de ej det minsta läto
störa sig i sina förrättningar. Hade
en europeisk officer råkat händelse- ;
vis kasta en blick i vårt läger, utan
att taga närmare nolis om ställnin- j
gen för ögonblicket, så hade han sä- 1
kert storligen förvånats öfver våra I
soldaters spartanska kallblodighet!
Mot kl. 10 såg man plötsligen i
Fort Sumter ett ansenligt rökmoln
uppstiga, medan flagg hissades på half
stång, såsom signal att fortet befann
sig i fara. Till den utanför liggande
flottiljen telegraferades tillika, att
skyndsam hjelp vore af nöden.
Under tiden angrep elden i det inre af
fortet barackerna och officerarnes
alla qvarter. Elden från dess
batterier upphörde deremot plötsligen, och
detta helsades med jubel af våra trup- j
per, ty alla sågo nu det ögonblick |j
närma sig, då major Anderson med
sin besättning skulle nödgas gifva sig
på nåd och onåd.
Under det batterierna i Fort
Sumter hade tystnat, började våra trupper f
på sitt håll en så mycket häftigare
eld, liksom fruktade de att detta nöje j|
skulle taga slut alltför snart.
Rök-och eldpelarne i det inre af fortet
blefvo allt starkare och faran
tyck-’ tes tilltaga. General Beauregard för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
