Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
632.
grundade anspråk på nationens
tacksamhet. Det var deras stilla och
o-bemärkta verksamhet man hade att
tacka för de storartade
urkundssamlingar, hvarpå franska
nationalhisto-rien hvilar. Ledde af den tradition
som genomgick klostersamfundet,
hade de generation efter generation
fullföljt utgifvandet af ett antal
samlingar in-folio, bland hvilka de
vigtigaste äro "Acta Sanctorum Ordinis
Benedict!", "Annales Ordinis S:i
Be-nedicti", "Receuil des diplömes", "Les
ordonnances des rois", "Gallia
cliri-’ siiana" (till tom 13), "Receuil des
historiens des Gaules et de la France",
hvars 13:de tom offentligen brändes af
revolutionsmännen med detsamma
orden upplöstes. Sedan stormen lagt sig
och vetenskaperna återvändt med
lugnet, lörmärktes snart frånvaron af de
flitige, upplyste och samvetsgranne
sandarne. Institutets femte afdelning
kunde väl åtaga sig fortsättandet af
deras kritiska arbeten såsom
’THi-stoire littéraire de la France", men
materialerna för den historiska
forskningens vidare utvecklande förblefvo
otillgängliga, hopade i bibliothekerna
och arkiverna. Bland andra tankar,
soin efter slaget vid Eylau
sysselsatte kejsarens sinne, var äfven ett
projekt hvilket på sitt sätt lofvade
afhjelpa äfven denna brist. Hertigen
af Cadore, inrikesministern, hade
framlagt planen till ett slags
vetenskapligt fridhem, der, aflägsnade från
stadens och verldslifvets buller, ett
antal vise, som åldrats uti lifvets och
vetandets skola, obekymrade om en
daglig nödtorft, skulle egna sig åt
vetenskapernas utvecklande, och på
samma gång till deras tjenst genom
sitt umgänge, sitt föredöme och sina
lärdomar, utbilda ett antal lofvande j
ynglingar. Kejsaren, som väl kunde
hafva anledning att betrakta detta
förslag som ett foster af förra seklets
ideologi, lät det icke komma till
utförande. Tolf år sednare återtog dock
dess upphofsman, baron de Gérando,
en sida af projektet, då han
åstadkom inrättandet af tvenne kurser vid
kgl. bibliothek^! och riksarkivet för ,
undervisning uti de såkallade diplo- i
matiska kunskapsgrenarne. Från
denna begynnelse utvecklades genom or- |
donnansen af 1829 den nuvarande i
École des Chartes. Fördelade på
tvenne klasser erhålla eleverna
undervisning i manuskripters klassificerande,
olika tidehvarfs handstilar och
för-korlningssätt, medeltidens olika idio- j
mer, dess arkeologi, mynt,
snideri-konst och skulptur, samt i gamla och
medeltidens historie. För inträde i
skolan måste man hafva genomgått
något lyceum, det är: vara bachelicr
ès lellres. Undervisningen bedrifves
såsom i lyceerna, examinationsvis,
mer än genom föredrag, och är,
såvidt jag känner den från professor
Guéssards kurser, förträffligt egnad
att inviga de unge männen i det så
kinkiga studium af medelåldern, der
ofta ett för nationalhistorien vigtigt
datum beror på några gåtolika
penndrag, och der rätta förståndet af ett
dokument beror på vidsträckt
kännedom af tidsålderns tänkesätt och bruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
