Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
631.
hvälfver sig omkring en helt annan
personlighet, hvaraf den historiska
tillstymmelsen återfinnes i Metelli
"Quiriualia". (Finnes i Acta SS:m
I Ordinis S:t Benedicti). Denne, som
var munk i klostret Tegernsee skref
omkring 1060 legenden om klostrets
i uppkomst. Tvenne bröder
Adalber-lus och Oeearius voro förnämlige
va-j saller vid kejsarens hof, men då
kejsarens son under ett schackspel
dödar Occarii son, och ingen bot
der-! för kunde utkräfvas, drar sig
Oeearius bedröfvad ur verldslifvet och
grundar tvenne kloster i Bayern det ena
Ilmiin8ter, det andra Tegernsee. För
resten låter äfven klosterlegenden sin
hjelte företaga en färd till Italien,
hvarunder han hjelper påfven "a
barbaris transmarinis", hvilket bestyrker
l| sàmmanhörigheten af legendens hjelte
j och romanens. Den sednare slutar sitt
}: lif i S:t Farons kloster nära Meaux,
der ännu i början af förra seklet en
gammal grafvård bevarade hans stoft.
1 och för studium af
Ogier-tradi-I ti o nen, liksom för de öfriga romaner
hvilka ansluta sig till Charlemagne,
är man numera icke nödsakad att
anlita manuskriptsamlingarne.
Annat är förhållandet med
Arthursägnen, hvilken för det mesta måste
sökas der, till dess Jlippeau hunnit
utföra sin vackra samling af
hithörande dikter och så länge den på
sty-i relsens bekostnad företagna "Receuil
d’Anciens Poètes de la France"
fortskrider så långsamt. Tillföljd deraf
har jag ansett mig böra egna någon
tid åt en kurs i École de Chartes, der
professor Guéssard tolkar manuskrip- j
ter från 13:de och 14:de århundra- j
det samt behandlar den tidens fran- ;
ska idiomer. Denna skola, som
utgör en oberoende
undervisningsanstalt med 3 professeurs titulaires och
5 professeurs adjoints, intar en så
betydande plats i vetenskapen om
medeltidens historie och litteratur, att
den icke borde blifva obekant för
någon som egnar sig åt detta
studium. Den utgör ock ett bevis på
de ressurser vetenskapen bar till sitt
förfogande hos en stor och upplyst
nation, hvilken äfven på denna väg
förstår att taga försteget framför
andra länder. École des Chartes
bildar så att säga förstugan till
riksarkivet, med hvilket den delar
utrymmet i det vidlyftiga palats, hvars
tysta gårdar upptaga ett helt qvarter
midt i den trångaste och dystraste
af alla Pariser-stadsdelarne, Quartier
du Temple. Ornamenterna i
föreläsningssalarne äro i rokokostil; palatset
tillhörde före stora revolutionen
familjen Soubise. Denna tilldragelse,
som lemnat sina märken öfverallt
hvart man vänder sig i Frankrikes J
intellektuella eller sociala förhållan- !
den, drabbade på engång och lika .
tungt kleresiet som adeln, och då |j
man icke just älskade undantag från
sina principer, förstördes med samma
slag det nyttiga och onyttiga, de ■
fruktbärande som de förtorkade
grenarne. Så upplöstes af revolutions- |
männen utan tvekan äfven den Be- ■
diktinerorden, som under namn af ’
Congregation de S:t Maud, egde väl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
