Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
634
Helt annan fart har den
andrastora frågan, hvilken angår en celtisk
folkstams nationaldiktning, tagit
sedan ett tiotal år tillbaka.
Undersökningen om de Ossianska dikternas
uppkomst kan numera anses hafva
inträdt i sitt andra och sista
stadium. Om den icke är ledd till ett
^ definitift slut, beror det allenast på
! frånvaron af någon, som skulle
dragit konklusionerna ur de
förhandenvarande materialierna. Måhända blir
detta förbehållet hr Edélestand du
Méril, hvars säkra och skarpsinniga
omdöme i förening med en
förvånansvärd beläsenhet i allt hvad rör
medeltid och folktradition, säkert skall
bringa honom hardt nära
undersökningens slutpunkt, när han engång
företager sig densamma. Det är ur
hans privatbibliothek jag haft tillgång
till alla hithörande källor, dem han
småningom samlat sig och dem jag
i förgäfves skulle sökt å kejserliga
bi-bliotheket, älven om de funnes der.
Forskarne, ledsne vid kretsgången
inom det område af urkunder, som
med anledning af Macphersons
poemer i slutet af förra seklet drogos i
dagen, hade redan öfvergifvit den
Ossianska frågan såsom ofruktbar, så
mycket hellre som man försäkrade
j| att dessa samlingar af sång och
säll ga icke stodo att fås i Högländerna.
Detta påslående var alldeles
öfverdrifven såsom bäst bevisas af
Hec-|! tor Macleans och John Campbells
ri-ka förråd på sägner, mundtligen
upptecknade för det mesta år 1860 och
till en del utgifna under titeln "Po-
i
pular Tales of the West Highlands"
4 voll., 1862. Man kände redan af
gammalt tillvaron af ett sällsynt
manuskript, innehållande folksånger dem
biskopen af Lismore 1529 gjorde i |
Argyle-shire, men ingen tog
kännedom om detsamma och först för tven- !
ne år sen har det utgifvits från
trycket. Förhandenvarou af dessa tven- j
ne källor, andra att förtiga, ändrar
belt och hållet metoden, som bör
användas vid den s. k. Ossianska fra- ;
gans behandling. I stället att anse j
Macphersons poemer såsom hufvud- i
saken, böra de framdeles läggas åt
sidan såsom de minst populära af de
traditionella alstren utaf det celtiska
folkets genius. Vigten bör främst [
falla på följande trenne samlingar: j
Biskopens af Lismore, som visar oss t
folksången sådan den var i början af ;
16:de seklet; Gillies samling af 1787 j
samt Campbells samling 1862. Då
i flere fall samma sång eller
åtminstone samma ämne återkommer i en 1
hvar af dessa samlingar, kan man ur
dem desto säkrare konstatera den
skottska folksångens karakter, ,tillva- i
ron af folksången om the Feinns, samt
att dessa sånger af folket sen
urminnes tider tillskrifvits barden Oisean.
Det historiska förhållandet med detta ’ [
hjelteslägtes samt dess sångares
tillvaro kan naturligtvis ej på
folktraditionens väg bringas till visshet. Men
de nämnda resultaterna äro nog — i
det är åtminstone nu min
öfvertygelse — för att bevisa det tonen och
otaliga drag hos de Macphersonska ’
poemerna icke öfverensstämma med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
