Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
635.
skottska national-sångens karakter,
samt alt dessa poemer ehuru
besjungande alldeles samma ämnen, som
den, äro affattade i en mera förfinad
och känslosammare publiks anda. A
andra sidan är det längesen bevisadt
|j at| denna ämnenas omgestaltning i
en vitter, opopulär form icke får
till-■ skrifvas Macpherson. Äfven denna
ij förrn är en traditionell ådra, men en
i som gick i de högre regionerna af
|| det gaeliska samfundet. Macpherson
har otvifvelaktigt begagnat,
samman-1 ställt och hopjemkat manuskripter,
: hvilka må anses skrifna af de
"sen-nachies", som under 16:de, 17:de och
18:de århundradet besjöngo de
garn-i la ämnena för de högländska
clan-| chefernas räkning sedan desse redan
till känslor och smak höjt. sig öfver
: nivån af deras claners bildningsgrad.
För den nämnda historiska sidan
af frågan kan stort intet göras uti
j Skottland; dess lösning måste
komina ifrån Irland, hvarest äfven
vigti-I ga bidrag på senare år sett dagen.
Det är här man har alt söka
urkun-! derna för den cel tiska stammeri vid
^ den tiden när den, en och ännu
odelad, bebodde Erin och vestra
Skottland ; och det är till denna långt
bort belägna ålder Feni och deras
chef Fhinn Mac Coul måste
förläg-gas: redan identiteten mellan den
i tradition som utbildat sig i Skottland
och den som utvecklat sig i Irland,
och som vittnar ojäfaktigt om en
itu-delad stam, vuxen ur en rot, bevisar
! att sångens föremål kommer från den
tiden när stammen ej klufvit sig. Vi-
dare utredning måste sökas i Tiger- 1
nachs annaler och andra urkunder
publicerade uti "Scriptores rerutn
Hi-bernicarum" eller "Publications of the j
Ossianic Socicty;" i professor Currys
"Lectures ön the Manuscript
Materials of ancient Irish Ilistory", och
måhända andra källor, hvilka jag
hoppas lära känna i British Museum,
under den resa till London jag om en
månad ärnar anträda.
De nämnda publicationerna af
skottska folksånger gifva ytterligare
anledning till iaktlagelser, så mycket
märkligare som dessa sånger alstrats !
hos ett undanskymdt folk, af enkla
opåverkade seder och tänkesätt. 1
dess sagor och sånger återfinner man
spår af den romantik, som uppvexte
omkring de walesiska hjeltebilderna,
och de bidrogo alltså i sin mån till
bevisföringen i och för
Arthur-sagornas walesiska härkomst. Der
finnas äfven traditioner om en fredlig
eller fiendtlig beröring med den
skandinaviska norden, som bevittna huru
segt och ostördt denna lilla folkstam
bevarat sina minnen. Men der finnes
ännu sluteligen ett antal sagor och
sånger som, utan att erbjuda någon
bestämd historisk häntydning, genom
sjelfva tanken som innebor dem
erinra om Romarnes eller Grekernas,
Hinduernas eller äfven Finnarnes
sägner. Man måste väl härvid göra en
skarp åtskillnad mellan länkar som •
äro så allmänt menskliga, alt de
spontant kunnat uppstå hos de skilda
folken, och tankar hvilka i utbildningen
bekommit något egendomligt drag. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
