Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
053
nära med de vigtigaste
omhvälfningarna i den romerska statens inre.
Ända från de äldsta tiderna var
det vanligt att den högsta presterliga
myndighetens representant, den s. k.
Ponti[ex maximus förde regelbundna
förteckningar för hvarje år öfver de
vigtigaste tilldragelser. Deras
upprättande af Pontifex maximus tillgick
sålunda, att de antecknades på en med
gips öfverdragen trätafla, som efter
hvarje åns förlopp uppställdes i arkivet
i dennes palats. Dessa s. k. Annales
maximi förvarades der omsorgsfullt,
men voro dock, som det tyckes, under
liden för patriciernas öfvervälde icke
för andra än dem sjelfva tillgängliga.
Fürst sedan plebejerna blifvit till
sina rättigheter likställda inom staten,
öppnades de äfven för dem. Det var
naturligt att hos ett af krig så
upptaget folk som Romarne deras yttre
förhållanden till andra folk: krig,
fredsslut, fördrag o. d. skulle i dessa
förteckningar inlaga främsta rummet.
Dock kunde äfven förbindelser af rent
fredlig natur, som senare författare
med stöd af dem upptecknat,
omnämnas. Likaså finna vi alt
tilldragelser ur statens inre, isynnerhet
sådana som angingo religionen och
sederna, äfvensom utmärktare bragder
i och anmärkningsvärda handlingar af
enskilda medborgare, i dem erhöllo
en plats. Det är sannolikt alt
dessa förteckningar — ehuru
tvifvelsutan under tidernas lopp restaurerade
oeh bragta i en fullständig samling
!| — till icke ringa del utgjorde källan
för de många hjelteminnen och öf-
vernaturliga tilldragelser, hvilka i så il
riklig mängd anknyta sig till
Romarnes äldsta historia. Åtminstone
finna vi dem angifna som källor för de !!
bekanta bragderna af en Mucius
Scae-vola, Horatius Cocles, Cloelia m. fi.
(Flor. I, 10), för den beryktade
de-cemviren Appii Claudii handlingssätt
och Virginii deraf föranledda
berömda dottermord, för den kända
anledningen till Tarqviniernas
fördrifvande. Den så sällsynta
’tilldragelsen alt man beslutit uppresandet
af en staty åt ett fruntimmer, en
vestalisk jungfru, som skänkt fältet
vid Tibern, det så bekanta Marsfäl- I
i let, åt folket, omnämner Plinius d. ä.
(h. n. 34, 11) med stöd af dessa i
gamla Annales. Isynnerhet måste de i
hafva utöfvat ett bestämdt inflytande
med afseende å de många spådomar
och orakelsvar, tecken och
underverk, som vi finna sammanväfda med
Romarnes äldsta historia. Då man 1
nemligen vet med hvilken praktisk
takt detta folk förband religionen med
hela sitt offentliga lif och i följd der- j
af med omsorgsfull noggrannhet
akt-gaf på allt inom lifvet oeh naturen,
som enligt den herrskande kullen för
detsamma kunde hafva någon
betydelse, måste man finna det naturligt
att, icke blott vanliga naturföreteelser,
som t. ex. sol- och månförmörkelser,
utan äfven ovanligare sådana, hvilka
troddes vara eller utgåfvos för under,
i deras krönikor antecknades.
Sålunda omtalades der huru en staty
af Fortuna talat, och likaså huru en
staty af Juno i Veji, tillfrågad om den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
