Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
654
önskade blifva flyttad till Rom,
svarat: "Jag vill det gerna". Den
bekanta af Cicero (de div. 1, 17) och
Livius (1, 36) omnämnda händelsen
med konung Tarquinius d. ä. och
auguren Attius, som inför konungen
sönderskar en flinta med en rakknif;
synen som visade sig för Servii
Tul-lii moder (Dion. Hal. 4, 2) liksom
skenet kring dennes hufvud i hans
barndom (Liv. 1, 39), hvilket allt
ansågs bebåda hans kommande
storhet, voro väl berättelser som ledde
sitt ursprung från dessa gamla
anteckningar. Der omtalades äfven
(Cic. de div. 1, 44) att under
kriget med Veji (398) en spådom
kommit till Romarnes kunskap, enligt
hvilken staden Veji icke kunde
intagas sålänge den i närheten
belägna Albaner-sjön uppsvällde öfver
sina bräddar, samt att om den
afled-des till hafvet, det skulle blifva
för-derfligt för Romarne, men att
deremot om detta kunde undvikas, det
skulle bringa dem lycka; "med
anledning deraf", säger Cicero, "blef af
våra förfäder den beundransvärda
Al-banska vattenledningen anlagd."
Mån-’ga sådana exempel, hvilka anlingen
bestämdt uppgifvas vara hemtade från
dessa Annales eller med all
sannolikhet höra dit, kunde anföras, och
detta drag qvarstod sedermera i de
ur dem utgångna tidningar. Man
finner i allt detta ett tydligt
sträfvande ådagalagdt att åt alla
vigtigare företag gifva religiös helgd och
sålunda hos folket inprägla och
underhålla vördnaden för de styrande
och deras åtgärder. Detta var af.
ven så mycket mera naturligt som
religionens och kultens högste
vårdare tillika var den som upprättade
dessa anteckningar.
Sålunda kan de gamla
krönikornas eller såsom vi äfven kunna
kalla dem, slatsberätlel.sernas innehåll
betecknas som öfvervägande politiskt
och religiöst. Med deras
upphörande inträder det egentliga romerska
tidningsväsendet. Ur den officiela
statsberättelsen utvecklade sig
nemligen å ena sidan för vetenskapen
Romarnes äldsta historieskrifning. Den
gaf icke blott materialet, såsom äfven
under senare tider var fallet, sedan
den upphört, utan lånade äfven sin
form, den torra kronologiska, åt de
äldsta historiska framställningarne. A
andra sidan erhöll ur densamma för
det praktiska lifvet en daglig
statstidning sitt upphof. Sedan nemligen
med Gracchernas uppträdande (omkr.
130 f. Chr.) folkpartiet börjat vinna
en öfvervägande betydelse, upphörde
de gamla slatsberättelserna, och en
-hufvudsakligen i folkligt, intresse
redigerad statstidning (Acta populi
romani diurnà) trädde i dess ställe.
Dock tyckes denna förändring icke
hafva försiggått plötsligt, utan
småningom och af sig sjelf i följd af
behofvet. Derföre betraktades i
sjelfva verket den nya statstidningen
såsom en fortsättning af de gamla
stateberättelserna, och man finner dessas
namn Annales någongång hos 6enare
författare användt i stället för Acta.
Tiden för denna förändring utgör til-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
