Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
655
lika en vigtig vändpunkt i den
romerska statens inre. Det gamla,
strängt aristokratiska öfverväldet var
brutet och det folkliga rörelsepartiet
började vinna öfverhanden; derjemte
var verldsherraväldet grundlagdt och
bidrog att höja blicken öfver de
trånga gränser, hvaraf den hittills
(ängslats. Det var under sådana
förhållanden klart att det rastlöst
arbetande politiska lifvet behöfde andra
medel än det muntliga meddelandet och
den engång årligen afgifna
statsbe-rfitlelsen, för att komma till den
allmänhets kunskap, som deri ej
kunnat omedelbart deltaga. Hade de
gamla statsberättelserna förnämligast
inregistrerat det yttre politiska
lifvets företeelser, blef deremot den nya
statstidningen uttrycket tör det i Rom
koncentrerade inre statslifvet.* Detta
så betydligt utvidgade och ständigt
vexlande innehåll gjorde
förändringen till en daglig tidning nödvändig.
Ehuru de direkta underrättelser, vi
ega angående den
republikanska-stats-tidningens innehåll, flyta’ temligen
sparsamt, äro de dock tillräckliga för
att bevisa alt detsamma måste hafva
varit ganska rikhaltigt och
omvexlande. I öfverensstämmelse med
tidningens hufvudsakliga bestämmelse
tyckes det mest hafva upptagits af
redogörelser för senatsbeslut,
embetsmannens edikter, och framförallt
beslut fattade i folkförsamlingen och
dervid förefallna debatter och tal,
hvilka fullständigt meddelades. Der-
* Deraf den ofta förekommande
benämningen Acta urbana, "stadstidningarne".
före voro äfven dessa tidningar af
största vigt för de från Rom,
frånvarande statsmännen, för att sätta dem
i tillfälle att följa med händelsernas
gång. De hade också alltid sina
korrespondenter i Rom, hvilka tillsände
dem afskrifter och utdrag ur
tidningen. Dessa åtföljdes,vanligen af bref,
som innehöllo tillägg och
förklaringar af mera privat natur, sådana som
icke kunde inflyta i tidningarne, men
hvilka voro nödvändiga för att
riktigare och fullständigare kunna
bedöma händelsernas beskaffenhet.
Ci-: cero skrifver till Alficus i början af
Maj år 50 från Cilicien, der han
vistades i egenskap af ståthållare öf- ,
ver provinsen sålunda: "Jag har
erhållit stadstidningarne ända till den
7 Mars". Han erfor ur dem gynn- I
samma underrättelser, ^hvilka stärkte I
honom i hans förhoppning att snart
få återvända till Rom. Han
tillägger derföre: "Jag räknar med till- i
försigt på vårt snara återseende". Ar |
44 skrifver han till en annan vän,
Cornificius i samma syfte: "Jag vet
med säkerhet att stadstidningarne
tillsändas dig. I annat fall skulle
jag sjelf lemna dig underrättelser" o.
s. v. Ciceros egentliga
korrespondent i Rom under den omnämnda
förvaltningen af provinsen Cilicien i
var en romersk riddare M. Coelius
Rufus, hvilkens bref isynnerhet äro
egnade att gifva oss en föreställning
om det vexlande innehållet i den re- I
publikanska statstidningen. Denne
Coelius .var en af de ostadiga men i
intressanta karakterer, tider af oro,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
