Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t>63
Acta urbana. Dock är det klart att
detsamma, såvidt vi känna,
ufeslu-lande utgjordes af fullständiga utdrag
ur senatens protokoller, hvilka först
från denna tid tyckas hafva blifvit
förda i en oafbruten följd. Det
omnämnda året utgör tillika året för
Caesars första konsulat och hans namn
finnes hos Suetonius (c. 20)
förbundet med denna inrättning. Det är
derföre ganska sannolikt att densamma
på ett eller annat sätt låg i hans
intresse. Så mycket tyckes åtminstone
vara visst att han lika litet tvekade
att begagna sig af tidningarne, som
af hvarje annat tillgängligt medel för
befästandet af sin makt. Då
Antonius offentligt erbjudit honom
konungavärdigheten, lät han i
statstidningen införa (enligt Dio Cassius) att
han icke mottagit den honom af
konsuln på folkets vägnar erbjudna
kronan. Detta skedde väl för att
förbereda hvad enligt hans afsigter
komma skulle, oeh beräkningen att
sålunda till en början ställa sig väl i
folkets opinion var särdeles fint
anlagd. Hans egentliga afsigt skimrar
dock tydligt nog igenom, då man
härmed sammanställer hans
förfarande mot de folktribuner, hvilka
ansågo sig böra yrka ansvar på den
man, som i en fristat vågat erbjuda
konungavärdigheten åt en enskild
medborgare. Han genomdref
nemligen deras afsättning, något oerhördt
med afseende å detta fridlysta
folk-embete. Äfven omnämner Cicero i
ett bref till en af sina vänner att,ban på
Caesars föranstaltande funnit sitt namn
under en mängd senatsbeslut, i
hvilkas fattande han ej deltagit. Deraf
tyckes man väl som en naturlig följd
kunna sluta att äfven senatstidningen,
såframt den under Caesars tid
oafbrutet fortfor, begagnats för
befrämjandet af hans intressen. Likaså
finna vi uppgifvet hos Dio Cassius, att
man under andra triumviratet
förbjudit införandet i statstidningen af
deras namn, som erhållit belöningar
för de preskriberades dödande,
emedan man erinrade sig alt Cato
engång yrkat att alla, som under
Sullas preskriptioner erhållit dylika
belöningar, borde återbära desamma.
Äfven ett tillräckligt bevis att
statstidningen under republikens senare
tider endast tjenade de få
maktegan-det intressen.
Häri liksom i öfriga förhållanden
bildade denna tid endast
öfvergången (ill monarkin. Med dennas
införande erhöll den officiella
statstidningen naturligtvis en belt och hållet
annan betydelse. Den blef nu, i
stället för det suveräna folkels, den
suveräna furstens organ. Det
politiska lifvet upphörde att vara
offentligt och undandrogs snart fullkomligt
folkets medverkan. Sin enda yttre,
oftast sorgliga tillvaro förde
detsamma inom senat-ipalatsets väggar. Men
icke ens förhandlingarne der kunde
det ligga i envåldsherrskarens intres- i
se att fullständigt meddela
allmänheten. Redan Augustus indrog
senatstidningen, och derefter ingingo
endast några sparsamma referater från
senatens förhandlingar under strängt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
