- Project Runeberg -  Litterär Tidskrift utgifven i Helsingfors / 1864 N:o 1 - 12 /
676

(1863-1865)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

676

som är litet uppåtböjd, just på
ändan; munnen något stor — men det
är en genomgod flicka. Hvad tycker
du om denna skildring? Nåväl, se
här en tjusande motsats dertill. Lilla
Amy Robarts, tjugutvå år, ljust hår;
talar icke så mycket som Laura, men
förstår sig väl på gamla fruar, och
har varit utmärkt i skolan. Det
enda jag har emot henne är en liten
ledsam ovana att upprepa eus ord,
då man talar med henne; om du
säger att det är vackert väder, svarar
hon, "ja, det är verkligen vackert
väder" ; och om du tillägger "angenämt
för en promenad", svarar hon genast
"utmärkt angenämt för en promenad."
Men jag är öfvertygad om att detta
till en stor del kommer sig af
blyg-bet; om du nu filott skulle komina
hit ned och lära henne att hålla af
dig, så skulle du nog snart vänja
henne af dermed, derom hyser jag
ej det ringaste tvifvel. Hvad hon
dock i sällskapslifvet mest har emot
sig, är att hennes ena ben är helt
litet kortare an det andra; det har hon
stackars liten, fått genom ett, fall som
barn, men som du vet, så är det
ingalunda detsamma som alf ha det
från födseln ; och dessulom märkes
det alldeles icke när hon sitter. Jag
tror verkligen icke att jag, för min
del, skulle bry mig derom; gör du
det? Ack, hvad jag längtar efter att
engång få se dig förälskad — riktigt
förtvifladt och olyckligt kär! Det
vore så roligt, och så mycket bättre
för dig, än att gå så der och sveda
dina egna och andras vingar på ett

satt, som hvarken gagnar dig sjelf,
eller någon annan jordisk varelse.
Tänk nu för min skull på den saken,
gör det! och kom snart som en rar
och beskedlig gosse hit ner, för att all.
varsamt taga Aray och Laura i när.
tnare skärskådande. Din tillgifna
Harly Brände.

London, 61. Fall-Mall, 15 Fehr.

Min käraste Harty ! — Jag är
led-! sen att nödgas säga dig att jag af
göromål är så fastspikad i staden for
hela nästa, och kanske ännu derpå
följande vecka, att det är mig rent
af omöjligt att nu komma ut till
Herne-Court. Hvad ditt bref var likt
din egen, kära, tokroliga, o
förståndiga och (skall jag våga tillägga
det?) osammanhängande person.
Hu-I ru tydligt, kan man ej deraf sluta,
1 att du i alla dina dar seglat i lugnt
vatten! Om du icke hade gjort det,
så skulle du aldrig kifnna önska, att
j dina vänner befunne sig i en
beslän-i dig förbrannings-proces, i stället för
att endast nu och då antändas af
någon angenäm flamma för tillfället.
När allt går omkring, äro vi två, du
och jag, mycket lika hvarannan, oro
jag undantager den ovärderliga
gåfva du ärft af min stackars tant, att
kunna njuta af allt, oeh hvilken jag,
såsom du ganska rikligt anmärker,
helt och hållet, eller nästan helt och
hållet saknar. Begge ha vi lefvat
[ vårt lif lugnt och förnöjsamt nog,
och begge ha vi att glädja oss öfver
besittningen af aldrig störda hjertans
ro. Hvarföre skall du då alltid fore-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litidskr/1864/0719.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free