Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(705
jer sin nations sed och lagar ; utan
detta fäste finnes ingen gräns för
godtycket, ingen för förirringarne
angående rätt och orätt", och finner
det brottsligt att klandra det bestående.
Men vill man vara konseqvent och
tänka exakt, så måste man uppge
antingen antagandet, att händelserna
gå sin gång oberoende af hvad mål
de enskilda menniskorna ställa för sig,
elierock antagandet, att individerna
kunna vilja på mera än ett sätt.
! Och vill man fasthålla det förra, så
j måste man fullständigt kasta bort det
sednare. Man får då icke tala om en
norm för handlingarne — ty det
innebär deras frihet — men måste
afstå ifrån all betraktelse af det rätta
såsom något, hvilket bör ske, samt
uppfatta det, endast såsom ett
moment, ett fölhållande hos det, som
i sker. Man måste då anse att det
rätta alltid och allestädes är verkligt,
ocli består deri, att individerna äro
medvetna af att drifvas framåt af
■ samma verldsandens utveckling som
Allt annat i verlden. Med ett ord,
i man måste kasta sig helt och hållet
in i den Hegelska determinism, hvars
I ohållbarhet vi förut sökt uppvisa, och
af hvilken det nämnda
resonnemen-tet synes oss utgöra endast en
modifikation, för att undgå det för
medvetandet alltför stötande i ett
radikalt bestridande af individernas
förmåga att handla på olika sätt.
För att icke stanna vid denna mot- 1
sägelse, återstår derföre endast att
"ppgifva antagandet, att
verldsord-n’ngen innebär en bestämd af de en-
skilda menniskornas vilja oberoende
händelsernas gång, samt erkänna
verldens utveckling såsom gestaltande sig
olika efter de olika mål individerna
ställa för sig. Men i och med
detsamma förfaller äfven möjligheten af
att antaga det faktiskt skeende såsom
norm för hvad individerna skola
vilja, jemte alla de på detta
antagande byggda följdsatserna i afseende å
nationaliteten. Ty, såsom vi redan
förut framhållit, en norm, hvilken
icke är oberoende af de handlingar,
för hvilka den skall utgöra
rättesnöret, utan utgör en produkt af dem,
är elt oting. Då nationaliteten samt
nationalandans och den nationela
sedens utveckling är beroende af de
mål, individerna ställa för sig, är det
en cirkel att tala om, att
individerna skola ställa för sig mål, som stå
i öfverensstämmelse med
nationalitetens utvecklingsgång. Men då
emellertid de menskliga handlingarne
icke låta tänka sig utan en norm, till
hvilken deras idealer hänföra sig, så
måste man göra sig frågan, hvar
densamma står att sökas? Man ledes
sålunda in i samma undersökning om
dessa normers plats och ställning i
verldsordningen, som vi redan
förut sökt utföra. Ocli man kommer
tillbaka till samma slutsats som vi
förut funnit:—att nationaliteten icke
har anspråk på att utgöra rättesnöret
j för den menskliga handlingen, ulan
1 endast utgör ett material för
reali-serandet af det menskliga samlifvets
idealer.
Men materialet är ingalunda något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
