Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
748
liga vittnesbörd om folkets religiösa
åskådningssätt ega vi qvar från
denna tid, om vi ej såsom sådana få
anse den 50:de Runan i Kalevala och
några i Kanteletar upptagna halft
religiösa sånger. Hvad den förra
beträffar, så härleder den sig troligen
från tiden för .kristendomens första
predikande i Finland ; den blandning
af kristliga och hedniska tendenser
s im der förekommer får således ej
anses som- en gradmätare af det
finska folkets kristna tro under
medeltidens sednare skiften. De i
Kanteletar åter förekommande sånger af
i-frågavarande art tillhöra med all
sannolikhet tiderna före reformationen.
I dessa sånger möter oss väl
någongång talet om St. Henrik; oftast
riktas dock der bönen till Gud,
skaparen, och Jesus, återlösaren; stundom
undfår äfven Jungfru Maria
vördnadsbetygelser. Hufvudkonturerna i
den tro som här möter oss äro dock
ständigt en varm förtröstan till Gud
och den han sändt hafver, Jesus
Chri-stua. Osäkert och sväfvande måste i
alla fall hvarje omdöme öfver det
finska folkets religiösa ståndpunkt
under denna så dunkla tid vara; så
mycket kan dock med sannolikhet
antagai, att katholicismen hos folket
ännu ej urartat, utan uppbars af dess
öfvertygelse, och att den kristliga
kärnan som der förefanns
förmådde tillfredsställa deras andliga behof.
I denna deras tro, ännu ej urartad
till fanatism eller förstenad i
ortho-doxi, utan fortlefvande i en enfald
och hängifvenhet, jemförlig med bar-
1 nets då det först med naiv undran
tänker sig Gud och hans kärlek, i
denna deras tro förefunnos många
anknytningspunkter för
reformationens idéer, och steget från denna tro
till reformationen är på långt när ej
så vådligt och omstörtande, som från
södra Europas orthodoxa fanatism.
Men det är ej sjelfva folket som
frambringar de andliga omstörtnin
garne. Det är deras sak att realisera
dem, kämpa för dem, men roten till
hvarje reformation på andens gebit
ligger djupare, ligger hos dem som
ega en djupare blick i tidens
vetande ; det är ock hos deras gelikar som
sådana nya idéer först vinna
genklang. Luther fann i Tyskland först
medhåll hos sina medbröder och
lärjungar vid universitetet i Wittenberg,
och de män, hvilka reformationen i
de flesta länder haft att tacka för
sin framgång, voro vetenskapernas
idkare och beskyddare. Vi hafva
ofvan sökt visa, att den lärda
bildningen i Finland under medeltiden
hade varma vänner, och att studierna
bedrefvos med framgång. Men fanns
väl hos dessa män äfven verklig
kristendom, eller var deras tro sådan
vi finna den hos medeltidens
skolastiker, ett hårklyfvande system blott,
utan värme och lif? Vi tveka ej ett
ögonblick att antaga det förra.
Katholicismen i dess sämsta sidor hade
ännu ej hunnit till norden, äfven
skolastiken i dess sämre mening var helt
och hållet fremmande för vårt land;
den tro som herrskade bland vår
kyrkas bildade män företer en ädel,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
