Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
753
ex. att den, som hörde messan af en
opånyttfödd prest, begick en
dödssynd. Ar 1368 utfärdades på ett
möte i Upsala en fördömelseskrift
mot dem som förnekade
helfvetes-straffens evighet, hvilket bevisar, att
dylika läror vid denna tid i Sverge
förekommit. I samma sekel omtalas
äfven en bonde, som förnekade Kristi
lekamens och blods verkliga närvaro
i nattvarden, emedan han ansåg, att
i det fallet dessa nattvardens
osynliga elementer ej kunnat räcka till,
utan längesedan bordt vara uppätne.
År 1442 omtalas ytterligare en
bonde Hemming, hvilken uppträdde som
den heliga Jungfruns sändebud inför
konventet i Wadstena och dervid
framställde satser om hvilka det
heter, att "de stridde emot tron, de
heligas beslut och Brigittinernas
reglor."
Dessa sekteriska företeelser blefvo
alldrig af någon större betydenhet,
de försvunno lika obemärkt som de
uppstått. Men i norden lefde en
opposition emot katholicismens
missbruk af helt aunan, djupt
genomgripande art. Från norden hade den
utgått, dess tendenser spridde sig
derifrån vida kring den kristna verlden ;
och ehuru denna opposition vid
medeltidens slut snarare af- än tilltagit, så
hade den dock förberedt sinnena,
sön-derrifvit den skenhelighetsgloria, som
hyckleriet och folktron svept kring
påfvens person och blottat den
sedliga uselhet, dit presterskapet särdeles
i södra Europa sjunkit — ja äfven
vändt sin blick på kyrkolärans bri-
ster, och med bestämdhet hänvisat
på den grund hvarpå reformatorerna
formaliter bygde sina läror — på
Bibeln. Denna opposition utgick från
den sedermera såsom helgon
ansedda Brigitta eller rättare Birgitta,
lagmannen Ulf Gudmarsons maka, och
fortplantades genom hennes skrifter
och den orden, som i historien bär
hennes namn.
Utan allt tvifvel är denna qvinna
en af de största personligheter som
Sverge någonsin frambragt. Såsom
sådan vördades hon af sin samtid,
àf sin efterverld inom den katholska
kyrkan, och ännu har det lof ej
tystnat, som man i fordomtimà egnat
henne kriugom hela den kristna
verlden — men hennes fädernesland har
i långa sekler misskänt henne och
uttalat öfver henne samma
förkastelsedom, som öfver bela katholicismens
väsende, fastän hon snarare skulle
förtjena att vördas såsom den,
hvilken förebådade och förberedde
reformationens dag i norden, än såsom
det katholska helgonet, som befordrat
vidskepelsen och papismen. Också
har man på sednare tider begynt
egna hennes skrifter en större
uppmärksamhet inom hennes fordna
fädernesland. Redan Lagerbring skänkte
henne ett mera framstående rum i
sin historia; Hammarsköld omtalar
med beundran hennes med
Nyplato-nismen beslägtade filosofiska åsigter,
Atterbom och Wieselgren omtala
henne med aktning, och i våra dagar
har Bibliothekarien Klemming begynt
utgifva hennes skrifter. Men ännu i |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
