Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
761
Archimbalds sträfvanden bemötts i
vårt land, en frukt af Brigittinernas
bemödanden, eller kanske denna köld
var förorsakad af våra fäders
fattigdom på jordiskt guld — visst är i
alla fall att aflatshandeln i vårt land
ledde till ganska klena pekuniära
resultater. Men bevisligt är äfven, att
denna skändliga - handel med
himmelriket blifvit betraktad med ovilja
i vårt land.
Ännu ega vi skriftligt vittnesbörd
på sanningen af detta påstående.
Under förlidet decennium, vi minnas
ej med säkerhet hvilket år, fann man
under gruset i en vrå af ett fordom
o
såsom altare begagnadt kor i Abo
domkyrka ett gammalt pergament,
till hälften förstördt af ålder. Detta
pergament innehöll några rader
skrifna med munkstil hvilka framställa
aflatshandeln och dess förderfliga
inflytande, och andas den djupaste
förbittring emot dem,, som dermed
vanhelgade Kristi kyrka. Ordalydelsen
af dessa anmärkningsvärda rader
kunna vi ej återgifva, emedan vi ej
lyckats öfverkomma den årgång afÄbo
Tidningar der detta manuskript
finnes refereradt. Att det daterar sig
från tiden kort före reformationen
torde få antagas såsom säkert ej
allenast på grund af skrifsättet, som är
detsamma, hvilket begagnades under
medeltiden, utan äfven på grund af
det ämne dessa rader behandla.
Oppositionen emot aflatshandeln, denna
påfvedömets mest nesliga förvillelse,
var således ej fremmande för vårt
land. Och att så var är helt na-
turligt, då den finska kyrkan, såsom
vi ofvan sökt visa, i hufvudsaken allt
fortfarande förblifvit fremmande för
de flesta af de förvillelser, som i det
sydligare Europa skändat kyrkan och
förnedrat religionen. Att den finska
kyrkan för denna sin kristliga
hållning och det sedliga lif, som i
allmänhet utmärkte medeltidens sista
skiften i vårt land, har att tacka
Bri-gittinerna och deras inflytande
tyckes oss vara mer än sannolikt. Vi
hafva skärskådat de idéer, som inom
denna orden arbetade, och funnit dem
vara af nästan evangelisk halt, vi
veta äfven att Brigittinerklostret i
Nådendal på visst sätt utgjort
medelpunkten för det kyrkliga lifvet i
Finland, att det åtminstone stått i den
närmaste förening dermed; det torde
derföre icke böra anseä alltför
vågadt att påstå, det de idéer, som
inom detta kloster lefde, i ganska hög
grad inträngt i den finska kyrkans
väsende och lära, och det så
mycket mer som vi veta, att flere af
denna kyrkas mest framstående män
t. ex. Magnus Olai Tavast varit
varma beundrare af ifrågavarande orden.
Reformationen kom; i det rent
kristliga element som, vårdadt och
lifvadt af Brigittinerna, låg till grund
för kyrkans lara, fann hon fasta
anknytningspunkter, och utgående från
dem blef det henne lätt att sprida
sina läror kring vårt fosterland.
Reformationen fullföljde sitt verk; det
gamla kyrkliga lifvet var förbi, en
ny tingens ordning inträdde. De
trånga celler, inom hvilka Guds ords
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
