Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
760
efter Hugo af St. Yietor, benämnd
"Claustrum animae" eller "Själenas
andeliga kloster".
"Själens kloster" är ett arbete som
genomgås af en evangelisk anda, fullt
värdig Brigittas skola. Den finnes
utgifven af Rietz i bans "Scriptores
Sveciei medii aevi". Hammerich
säger om denna skrift: "Vi träffa här
tidens renaste åskådningssätt och
herrliga citäter af kyrkans fäder,
särdeles St. Bernhard; det öfverraskar oss
att höra nästan evangeliska toner
ljuda emot oss ur munkecellen; om
helgon och påfve är här alldeles icke
fråga". Detta omdöme, ingalunda
öfverdrifvet utan, åtminstone efter
vår uppfattning af ifrågavarande bok,
helt och hållet öfverensstämmande
med sanningen, visar för oss de
tendenser, som lefde inom Nådendals
kloster, i en evangelisk dager. Vi
se, att Brigittas anda allt fortfarande
lefde och verkade inom detta
kloster; och häfderna gifva oss ingen
anledning att antaga, det denna anda
före reformationen skulle försvagats.
Klostret fortfor nemligen ända till
reformationens tidskifte att vara ett
föremål för folkets aktning och
frikostighet,* hvilket svårligen kunnat
vara fallet om det förfelat sin
uppgift och begynt hylla andra
tendenser än dem som varit dess
ursprungliga.
1 omkring 80 år hade Nådendals
kloster utöfvat sin välsignelserika
verksamhet i vårt fosterland, då de
händelser inträffade hvilka
framkallade kyrkoförbättringar i norden. I
materielt hänseende hade dess
inflytande varit af oberäknelig nytta; i
andligt hänseende hade dess
betydelse varit ännu större. De idéer som
vi funnit genomgå klostrets bela lif
och verksamhet hade ej kunnat annat
än inverka upplysande på det folk,
som var denna verksamhets föremål
och förbereda detsamma för den
stundande reformationen. Brigittinerna
hade, .om de, såsom sannolikt är,
gått i sin stiftarinnas spår, för det
finska folket predikat en kristendom
som i grunden var biblisk, de
hade framhållit nödvändigheten af en
bättring i biblisk mening, en
hjertats omvändelse till lifvet i Gud. När
derföre Petrus Särkilaks och hans
medarbetare begynte förkunna
evangelium i vårt fosterland, kunde deras
predikan ej förefalla folket som en
ny lära utan endast som en tydligare
framställning af den kristendom de
hyllat. Helgonens tillbedjande hade
såsom vi ofvan sökt visa aldrig
blifvit framställd af Brigittinerna i
Finland såsom någon väsendtlig del af
trosläran; deras lif och verksamhet
hade blott tjenat såsom förebilder för
de troendes lif i Gud. Icke ens den
omständighet, att evangelii
predikanter emot helgonens dyrkan riktade
sina ord kunde således verka alltför
störande på reformationens framgång.
Äfven emot den aflat som för
penningar meddelades af ett girigt
påf-vedöme, hade Brigittinerna troligen
enligt sin stiftarinnas föredöme höjt
sina röster. Kanske var derföre den
köld, hvarmed den påflige legaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
