Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
af hans anseende och det tillopp af
åhörare, som lyssna till hans ord.
För att erhålla en föreställning om
dessa principer, låtom oss för en
lektion blanda oss uti strömmen som
böljar inom College de France’s
murar, och dervid lägga märke till det
hufvudsakliga.
Man skulle i allmänhet mycket
misstaga sig om man trodde att
La-boulaye direkt behandlar sin uppgift.
Tvärtom, hans egentliga vetenskap
är komparativ lagstiftnings-historie,
och det är blott under utläggningen
deraf han framställer sina åsigter.
Utgångspunkten är gemenligen hans eget
lands samhällshistorie, ofta under en
aflägsen period ; vid sidan deraf
framhållas jemförelser med andra
förhållanden och omsider sker
tillämpningen. Vi föreställa oss att han nu
t. ex. läser öfver det romerska
väldets tider i Gallien och dettas
väsende. Efter att djupsinnigt, men
tillika på ett, äfven för icke lärde
tydligt sätt, hafva framställt det
verlds-herrskande folkets politiska
principer, dess grundsats att uppfatta
staten såsom ett abstrakt, alla
individuella förhållanden absorberande helt,
äfvensom att utbilda hvarje
institution med afgjord lutning emot
samhällets medelpunkt, visar han huru äfven
detta system under fyra sekler gjorts
gällande med hänsigt till talarens
hemland, huru romersk
samfundsordning, romersk förvaltning och
romersk centralisation der efterhand
blefvo, så att säga, nationella. Men
för att ännu mera åskådliggöra det
då rådande skickets egenheter,
framhåller föreläsaren — under
antydande af traditionens stora makt — till
förvåning för mången mindre bildad
åhörare, motstycken ur de moderna
fransyska institutionerna och visar
huru också dessa i grunden äro
bygda på romerska elementer och
stödda på samma principer. Öfver den
fornromerska ordningens vådor och
de hinder densamma uppreste emot
en sann utveckling inom folken, har
historien längesedan uttalat en
ojäf-aktig dom, och Laboulaye framhåller
denna ytterligare i bjerta färger;
hvarje stund visar ock de ur samma
källa härflytande lyten, hvaraf det
nuvarande Frankrike lider. Hvilka
äro de hjelpmedel, som Försynen
erbjudit häremot? — Ty till praktiska
resultater måste ju hvarje insigt
leda. De äro dessa höga principer,
hvilka fördom genom de germaniska
folken trädde i opposition emot Roms
välde och på dess ruiner skapade en
ny verld —• uppfattningen af
individen såsom en okränkbar, sig sjelf
bestämmande person ; nedbrytandet af
statens abstrakta envälde och dess
ersättande genom en förnuftig frihet,
der såväl den enskilde som det
allmänna ha fixerade rättigheter och
bestämda sferer för verksamhet.
Sålunda återupprättades i förflutna tider,
enligt häfdens intyg, folken ; samma
hjelp bör ock under samtiden hvarje
vän af Frankrike söka att i sin stad
anlita. Tydligast framlyser detta
eftersträvansvärda skick hos de
ypperste representanterna af de germani-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
