Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
ska grundsatserna: Engelsmän och
Amerikanare; der är samfundet fritt
och der utvecklas menniskan —
såvidt öfverhufvud hennes natur det
tillåter — i verklig harmoni med sin
bestämmelse. Jemför blott den
engelske och amerikanske medborgaren,
fri såsom samhällsmedlem och fri
såsom ett tänkande väsende, sann
medborgare och protestant, med
Fransmannen, beroende af öfverheten och
bunden vid en död, förtryckande
auktoritetstro! Må ej en falsk
egenkärlek och naiionalfåfänga hindra att
erkänna sanningen; Frankrike har
redan alltför länge offrat på dessas
altare och till eget förderf jagat efter
skenet i stället för verkligheten. Det
har derigenom ådragit sig det straff
som den Evige utsatt för
afgudadyr-kan och dem, som anse, det en
nations uppgift är att blott i verldens
ögon "spela en rol", d. v. s.
bedraga sig sjelf och andra, under
åsidosättande af de ovanskliga ideer
hvilka äro nedlagda i mensklighetens bröst
och ensamt skänka en verklig, inre
och yttre lycka. Må det nu
lefvande slägtet godtgöra lädrens misstag
och må dess valspråk vara: Gud och
friheten !
Sådan är öfverhufvud grundtanken
i Laboulayes föreläsningar; sådana
de idéer, till hvilka han ytterst
å-terkommer. De innebära, från
forskningens ståndpunkt, en sträng
för-kastelse öfver Frankrikes ensidiga
utveckling till absolut statssuveränitet
och centralisation samt yrka en
omskapning genom återgång till konsti-
tutionalism och sjelfstyrelse i
enlighet med de germaniska traditionerna.
Men vid sidan häraf förordas, såsom
något väsendtligt, en pånyttfödelse
inom moralens område, ett
oskrymtadt efterföljande af den ena och
högsta sedelärans bud, med
förkastande af en liflös, utifrån påträngd
dogmatik och skefva sofismer.
Men gifves icke någon ledning för
att spåra, hvarifrån dessa åsigter, så
afvikande från hvad man i Frankrike
vanligen får höra, ursprungligen
här-flyta? Kan icke utom Laboulaye
någon grund sökas till detta ’’hårda tal",
så föga smickrande för
nationalstolt-heten och, särskildt inom Collége de
France, bildande en sällsam kontrast
till de rökoffer som, omedelbart
eller i anspelningar, der isynnerhet
tändas till landets pris och
förherrligan-de, såsom ett mönster för Europa?
Dessa frågor, ehuru föranledande en
digression, tränga sig ovilkorligt fram
och kräfva ett svar för att den
mär-kelige läraren måtte framstå i sin
rätta dager.
Oaktadt tankarne, i den radikala
och systematiskt utvecklade form
Laboulaye förlänat dem — såsom redan
yttrats — onekligen stå enstaka,
vore dock ett stort misstag att anse, det
icke vissa momenter förr kommit till
uttalande. Ja, man kan i viss
mening säga, att sjelfva den allmänna
syftningen engång tillförene låtit
förnimma sig. För att dock utröna
detta, nödgas vi gå skäligen långt
tillbaka i historien, liksom vi äfven,
till belysande af närmast föregående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
