Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
1
våldsam nivellering af det hela,
liksom de skeptiska
kabinettsdiplomaterna. Ett framstående rum intaga
isynnerhet apostroferna emot
bekän-narneafden i dialektisk färdighet långt
hunna, pantheistiska filosofin ;
författaren, höjande sig här till sublim
ironi, har isynnerhet- egnat dem
uppmärksamhet. Vi hänvisa exempelvis
till samtalet med deras representant,
den lärde Jonathan Dream, och de
bittra sanningar som till honom
yttras under de klyftiga
demonstrationer han utför på en plats, som bäst
lämpar sig för desamma — den
tomma rymden.
Efter denna öfversigt af Laboulayes
offentliga verksamhet och den
betydelse han för sitt lands inre
utveckling eger, påtvingar sig
oemotståndligt frågan: hvem är då, på närmare
håll betraktad, till sin personliga
ställning denne Laboulaye? hvilken hans
enskilda lefnadshistorie? Hvar och
när har han genomgått den skola,
som gjort honom mogen för den plafs
han innehar?
Värde läsare! På dessa
förfrågningar kunna vi ej lemna fullt uttöm-,
mande svar. Laboulaye tillhör ännu
deras antal, hvilkas arbete för
stunden är för med menniskorna mera
maktpåliggande, än kännedomen om
deras förflutna. För honom har
ännu icke de vidlyftiga biografiernas
tid kommit. Men se här dock hvad
om honom ur tillgängliga källor är
bekant och hvilket vi genom psyko-
logiska kombinationer och enskilda
meddelanden sökt komplettera.
Laboulaye är född i Paris den 18
Januari 1811. Under sin tidigare
ungdom synes han icke ensamt
uppställt vetenskapen såsom mål; äfven
industriel sysselsättning upptog
honom och ban egnade sig, i likhet
med en i detta afseende senare
berömd broder, Charles Pierre *, åt
typografi. På titeln af det första större
rättshistoriska arbete, hvarigenom han
ådrog sig uppmärksamhet och som
förvärfvade honom ett pris af en
afdelning af franska institutet — en
historia öfver jordbesittningen i
Europa från Constantin till våra dagar
— benämner han sig stilgjutare (1839).
Men kort härefter finna vi honom
exklusivt fördjupad i lagfarerihelens
studium ; det är förnämligast den
romerska rätten, åt hvilken ban egnar
sig och under ledning af tyska
mästare, såsom Fredr. Karl von
Savig-ny, gör han sig förtrogen med det
sysfem, hvars konsequenser för de
moderna samfunden han längre fram
med så mycken framgång bekämpat.
En mängd arbeten på detta fält
intyga hans oförtrutna ifver**, liksom
* Bokant ock såsom skriftställare i detta
fack; utgifvare och hufvudredaktör bland
annat af det ansedda Vichormaire des arts
et manufactures.
** Bland dessa må namnas: Becherches
sur la condition civile el pnlitique des femmes,
depuis les Ilomains jusq-uà nos jours 0843);
lfsai sur tes lois criminelles des Ilomains
con-cernant la responsabilitè des magistrats (1845)
m. m. I den äldre franska rätten utgaf
lnin dessutom jemte Diipin eu ny upplaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
