Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
å andra sidan de utmärkelser, hvilka
inom kort kommo honom till del,
vitsorda det anseende han inom den
lärda verlden tillvunnit sig. — År
1849 intog han den lärostol vid
College de France, som han för
närvarande bekläder.
Men icke studier allena, äfven
lifvet skulle blifva hans lärmästarinna.
Ur bittra pröfningar, som inträffade
under de yttre medgångarne, synes
hos honom, liksom måugen annan
stor man, till en betydande del den
kris förberedt» och framgått, hvilken
blef afgörande for hans senare
ståndpunkt.
En stor sorg — så har åt
författaren af denna uppsats blifvit
berättadt af en af Laboulayes
aristokratiska väninnor — bredde sig vid
denna tid öfver hans bana. Efter
långvarigt, qvalfullt lidande rycktes från
hans sida den maka, han valt till
ledsagarinna genoin lifvet, och han
stod tillsvidare allena.
Hans från tidigare år ådagalagda
känsliga sinne, redan länge i tysthet
vändt till lösning af tidens högsta
frågor, erhöll af detta slag — så
synes oss — en mäktig impuls. Bragt
till nödvändigheten att inom
vetandets område söka tröst och att
yttei-ligare pröfva dess sanningar för att
behålla dem, som stodo fasta i
lifvet, uppgick plötsligt för hans inre
ett ljus; — den dogmatiska, forstån-
af Loisels Institvte» coulumières (1845) och
publicerade, jemte Dareste, Fleurys
Institution du drott /randats m. Ill,
diga kunskapen ensam blef för
honom otillfredsställande; den fyllde ej
hans behof; han vände sig alltmera
derifrån — hans ståndpunkt
förvandlades från historisk till reformatorisk.
"11 me faut autre chose", har han
sjelf yttrat, "que Tivresse ou le
déses-poir; je veux vivre! Vivre, c’est croire
et agir."
Från denna tid begynner hans
utmärkande hållning, hans ingripande
uti de sociala och moraliska
proble-merna och hans förkärlek för den
anglogermaniska verlden, åt
belysning af hvars förhållanden äfven hans
vetenskapliga produktivitet vändt sig*,
och till hvars studium ban företagit
omfattande resor. Det är från
senare delen af hans lif, som under den
egeudomliga riktning han inslagit och
de nya strider och pröfningar,
hvartill denna ledt, hans personlighet
öfverhufvud stämplats af den ädelhet,
som utmärker densamma och hvilken
gör hans bild oförgätlig för de
flesta, som skådat honom. Det är från
nu som hans ståndpunkt och sträfvan
* Så liar han skrifvit: fflstoire .politirjue
des hlats-Vitis, depuis tes premiers tssais de
co-lonisation, justjuà C adoption de la cojtslitnl io/t
’fédérale, 1620—1789 (begynt 1855); Etudes
sur la proprictè littiraire en France et en
An-gteterre (1858); m. m. Dessutom liar lian
öfversatt Oeuvres sociates de Channing, inledd
al’ Kssai sur sa vie et ses doctrines; Oe
l’es-clavage af densamme; Trattes reliyieux m.
m. — Uti skönlitterärt afseende äro för
hans senare hållning betecknande: Ktudes
contemporaines sur 1’At/emaijne et les pat/s
S/a-ves och isynnerhet Souvenirs dun Voyageur
(1857).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
