- Project Runeberg -  Litterär Tidskrift utgifven i Helsingfors / 1865 Första häftet /
17

(1863-1865)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17

half grad falsk, då noggrannheten hos
de Ptoloraeiska positionerna kunna
skattas från 10 till 15 minuter.

Vi skola nu se till, huru Tycho
bestämde dessa, för astronomin så
vigtiga fundamenter. Medelst en stor
qvadrant, som är uppställd i
meridianen, mätte han stjernornas höjd öfver
horizonten ; härigenom var han i stånd
att finna deras deklinationer. Det är
en allmänt känd sak, att de stjernor,
som äro nära hirnnielspolen, genom
jordens dagliga rörelse tvenne
gånger i dygnet passera meridianen.:
en gång öfver och en gång under
polen. Genom alt nu observera
samma stjernas höjd i dessa båda
kul-minationer, finner man såväl polens
höjd öfver horizonten d. ä.
observationsortens geografiska bredd, som
8tjernans afstånd från polen, hvaraf
dess deklination omedelbart följer.
Känner man nu polhöjden, så finner
man alla andra stjernors
deklinationer genom att mäta deras
meridianhöjder. Voro nu deklinationerna
bekanta, så bestämde Tycho
rektascen-sionsskillnaden mellan tvenne
stjernor genom att mäta deras afstånd i
båge, uttryckt i grader och minuter.
Deras rektascensionsskillnad är lika
ined vinkeln vid polen i den sferiska
triangel, som bildas af de båda
stjernornas deklinationscirklar och deras
afstånd, och kunde således genom
trigonometrisk räkning finnas. Det
återstod nu endast att bestämma en
enda stjernas absoluta rektascension,
för att finna alla de andras, sedan
deras rektascensionsdifferenser voro

gifna. För detta ändamål bestämde
Tycho rektascensionsskillnaden mellan
denna fundamentalstjerna och solen,
då denna sednare befann sig i
vår-dagjemningspunkten, d. ä., då dess
deklination var noll. Denna
rektascensionsskillnad är
fundamentalsljer-nans absoluta rektascension, emedan
vårdagjemningspunkten just är den
punkt, i hvilken solen befinner sig,
då den är i eqvatorn om våren, och
hvilken således endast genom
solobservationer kan bestämmas.
Naturligtvis kan äfven
höstdagjemnings-punkten begagnas; man har då att
betrakta det solens rektascension är
180 grader, i st. för att den är noll,
då solen befinner sig i
vårdagjemningspunkten.

Nu kunde Tycho ej direkte mäta
bågen emellan en stjerna och solen,
emedan ingen stjerna är synlig för
blotta ögat, då solen är öfver
horizonten; han kunde derföre endast
medelbart finna detta afstånd. De
gamla astronomerna hade mätt
afståndet från solen till månen, då denna
var synlig om dagen, och sedermera,
då solen var nedgången mätt
afståndet från månen till stjernan. Härvid
måste naturligtvis månens rörelse
under förloppet af den härtill nödiga
tiden, tages i betraktande; men
denna rörelse är af en så invecklad
natur och visar så många
oregelbundenheter, att dess noggranna
undersökning helt och hållet öfversteg de
gamles krafter och mathematiska
hjelpmedel Detta var en af de orsaker,
hvarföre de gamles bestämning af de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:33:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litidskr/1865/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free