- Project Runeberg -  Litterär Tidskrift utgifven i Helsingfors / 1865 Första häftet /
19

(1863-1865)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19

genom sin subjektiva bildrika
fantasi ; han trodde sig i den hafva
upptäckt den stora kosmografiska
hemligheten; han trodde sig hafva
funnit den norm, hvarefter Gud hade
skapat verlden. Alla hans åsigter
finnas förenade i "Himlarnes harmoni"
och hans storartade upptäckter
gjordes likasom till tjenst för hans
esthetiska fantasi. * Lagarne för
planeternas rörelser, hvilka en Heraklitos,
Philolaos, Plato och Aristoteles
ansågo såsom öfverjordiska drömbilder,
voro genom Keppler funna, men de
saknade ännu ett inre vetenskapligt
begrundande; Kepplers esthetiska
fantasi hade fört honom in på en väg,
hvilken vetenskapen numera funnit
vara fullkomligen falsk. Det var först
genom Italienaren Galilei, som det
började blifva klart, att naturen
verkar genom materiens grundkrafter.
Denna åskådning, som man kan
beteckna med den nyare tidens, och
hvilken af Kant blifvit metafysiskt
begrundad *, står i motsats till
Aristoteles lära om entelekierna eller de
substantiella formerna, hvilka voro
gestaltande, naturfenomenerna
frambringande väsen.

Att nu förena Kepplers
geometriska astronomi och esthetiskt-
arkitektoniska himmelsbyggnad med
Galileis lagar från kroppars fall, var
Newtons oöfverträffade snille
förbehållet. De båda store männens, Kepp-

* Apelt. Die Epoclien der Geschicbte
der Menschheit.

* Kant. Metaphysische Anfangagründe
der Naturwissenschaft.

lers och Galileis upptäckter
deducerade Newton nr materiens
grundegenskap, attraktionen, och härmed var
astronomins, fysikens och
öfverhufvud naturvetenskapernas reformation
fullbordad. Newtons mathematiska
naturfilosofi hade för alltid
undanträngt Aristoteles. Naturlagar herska
i stället för de substantiella formerna.
Betydelsen af Newtons upptäckt kan
ej skattas nog högt. Först efter
densamma.blef det möjligt att från
Kepplers, i tvenne tidehvarf ingripande
arbeten, skilja det verkligt sanna,
med Newtons naturfilosofi
öfverensstämmande, från de Pythagoreiska,
fantastiska spekulationerna. Kepplers
elliptiska theorier voro ej mer något
mysterium, hvilket skulle bero på
esthetiska lagar, utan följde direkte
ur Newtons allmänna gravitationslag.
An mera — Pythagoreernas
kristall-sferer, hvilka skolastikerna, i enlighet
ined Aristoteles’ lära om entelekierna,
hade befolkat med englar och högre
väsen, hvilka skulle leda menniskornas
öden och stjernornas lopp (hvaraf
äfven Astrologin uppkommit), hade
för alltid störtat tillsammans. I
tiden oeh i rummet herskar ej mer
något vilkorligt godtycke, utan
oföränderliga och nöd vändiga naturlagar.

Det har blifvit sagdt, att, Newtons
gravitationslag förklarade Kepplers
planettheori; den gjorde än mera. Den
elliptiska theorin är endast ett första
närmande till sanningen; ty en
elliptisk bana kan endast finnas, då en
enda planet kretsar kring solen.
Finnas flere, så måste de öfriga, till följd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:33:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litidskr/1865/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free