Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
eller ock voro stjernorna så oändligt
långt aflägsna från oss, att denna
skenbara rörelse eller, med andra ord,
att den vinkel, hvarunder jordens
afstånd från solen ses från den
ifrågavarande stjernan, hvilken kallas
sljernans årliga parallax, är för OS9
och våra instrument omärkbar. Då
nu vid Kopernici tid ingen sådan
rörelse hos stjernorna kunde
förmörkas, så antog han det sednare.
Önskan att upptäcka årliga paralleler
var dock härigenom väckt hos
astronomerna, dels för att bevisa jordens
rörelse, dels för ntt erhålla cn
föreställning om fixstjernornas afstånd
från oss. Då observationskonsten
genom Tycho Brahe hade gått ett så
stort steg framåt, vaknade ånyo
hoppet att finna fixsljernornas parallaxer,
men lians observationer visade endast,
att de voro mycket längre från oss,
än att lians mätverktyg kunde mäta
vägen till dem. Då nu slutligen
noggrannheten genom Bradley blef ännu
mångfaldigt större — hvartill
föreningen af teleskopet med de
egentliga astronomiska mät-instrumenterna
hufvudsakligen bidragit — borde man
väl finna parallaxer, om man ej skulle
blifva tvungen att tilldela
fixstjernor-na afstånd, för hvilka vi ej mera
kunde göra oss några motsvarande
begrepp. Men detta sednare
inträffade. Ur Bradleys observationer
framgingo ej några parallaxer, men väl
något helt annat; dock tjenade
äfven det han fann till ett direkt
bevis för det, Kopernikanska systemet:
det var ljusets observation.
Upptäckten häraf tillgick sålunda.
Bradley mätte gemensamt med en
engelsk adelsman Molyneux afståndet
från stjernan y i Draken, till zenith.
Den apparat, hvaraf de båda
astronomerna betjenade sig, var med
ytterlig omsorg utförd af den då
berömda mekanikern Graham, och gaf
resultater med säkerhet af en sekund.
Den 3 Dec. 1725 gjorde Molyneux
den första observationen, y
Draco-nis borde vid denna tid hafva varit
i sydligaste punkten af sin skenbara
bana. Meningen var att genom
några ytterligare observationer
fastställa det funna läget och göra
detsamma mera oberoende af tillfälliga
observationsfel; samt att ett haft år
sednare upprepa samma försök ;
stjernan borde då hafva uppnått den
nordligaste punkten i sin bana, och
skillnaden emellan de båda punkterna
skulle föra till kännedom om
sljernans parallax. Allt var så
ändamålsenligt inrättadt, att de båda
astronomerna kunde hoppas ett säkert
resultat: man må då döma om Bradleys
förvåning, då ban vid ett, efter
tvenne veckor upprepad t försök, fann att
stjernan hade förflyttat sitt läge
något åt söder. Instrumentat blef på det
sorgfälligaste undersökt, men denna
undersökning föranledde ej det ringaste
tvifvel om riktigheten af
instrumentets angifvelser och således ej heller
om fenomenets realitet. De båda
astronomerna fortsatte nu träget de
påbegynta observationerna, tills
Molyneux blef utnämnd till lörd af
Amiralitetet och Bradley blef ensam för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
