Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
vagn till vagn och ät de
halfsofvan-de passagerarne utbjuda sina förråder
af Grog, af Glükwein, eller ock en
7as.se Warmbier mit ButterbrotJ —Det
är karakteristiskt för Tyskland, detta
utbjudande af mat och dryckesvaror
på stationerna ! I Frankrike, i
Belgien och isynnerhet i England
tvingar man nästan med våld tidningar i
händerna på resande. En Tysk kan,
så tyckes det nästan, alltid och
öfverallt äta eller dricka, medan åter
Engelsmannen oupphörligt läser, så
snart han blott har ett tidningsblad
och nödigt ljus att tillgå.
•— ""Hvem är det som för
snälltåget i natt ?" frågar inspektorn, i det
han framskrider längs platformen,
medan som bäst det. långbenta
lokomotivet närmar sig hväsande, och
skickligt, utan den ringaste stöt, sluter sig
till tåget och intager sin plats främst
i raden af vagnarne.
— ’’GamleZimmermann’’,
lydersva-ret, och i detsamma arbetar sig en
undersät.sig och tjock gestalt, insvept
i pels och omgjordad med ett rep i
stället för bälte, fram emellan
maskinens ledstänger och tendern, och
helsar på inspektorn. Den "gamle"
Zimmermann är väl ännu en man i
sin styrkas bästa år, men han är en
gammal lokomotivförare, ty att under
ett fjerdedels sekel dag och natt stå
på det rasslande och frustande
lokomotivet och i oväder och storm,
hetta, köld och regn tillryggalägga en
väg, tio gånger så lång som jordens
omkrets, är ett arbete, som fortare
gör en till gubbe än t, ex. att med
pennan bakom örat sitta vid den
varma kaminen och genomläsa
protokoller. Med gungande och bredbenta
steg, lik en gammal matros, trefvar
Zimmermann fram på sina af
långvarigt stående på den skakande
ångmaskinen försvagade ben, hvilka
ä-ro instuckna i tjocka filtstöflar. Han
har dragit sin pelsmössa djupt ner
öfver öronen och bundit en duk krins
nacke och hals. Ur detta vfviga
hölje framblickar en del af ett
godmodigt och jovialiskt ansigte, brunt och
väderbitet af kölden. Den nästan
violetta och glänsande näsan bär likväl
inga spår af de färger, som vittna
om böjelse för starka drycker;
ögonlocken äro uppsvullna, ögonhvitorna
äro angripna och inflammerade.
— "Inom fem minuter äro vi
färdiga; hur står det till med er,
Zimmermann ?"
— "Fördömdt kallt, herre! 17
grader allraminst", svarar denne;
varmölet, hvilket direktionen består mig
och för hvilket Gud må välsigna de
herrarne, har jag redan i kroppen på
mig; men min Lovisa kommer ännu
med litet kaffe med rhum, och det
vill jag taga, medan jag ännu engång
besigligar och smörjer min "Grip".
För tusan ! Vid en nordost, sådan
som i natt, går kölden i en, såsom
om man blefve beskjuten med
snö-pliggar genom blåsrör. Men der är
Lovisa !"
En liten qvinna, halft insnögad,
skyndar med en handkorg hastigt
öfver perronen, niger för inspektorn
och begifver sig med lokomotivföra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
