Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
Sfer med största höflighet, om någon
eller några af herrar gymnasister
behaga "hörja med grekiskan" eller,
såsom det äfven heter, "utlJyta ryskan
mot grekiska"; — hvilken ära för
det senare ämnet, om det vid denna
utvexling lyckas vinna några
proselyter! Och att grekiskans framtid
icke särdeles mycket ljusnar ens vid
universitetet, är en sjelffallen följd af
elementar-läroverkets och högskolans
ömsesidiga vexelverkan på hvarandra.
Detta har man ock redan erfarit
deraf, att, då det förut af hvarje
välbeställd studentkandidat fordrades att
vara grundligt verserad i både
klassisk och hellenistisk, eller efter det
vanliga uttryckssättet ’profan" och
"helig" grekiska, inan numera kunnat
blifva filosofie-, kanske tillochmed
fi-lologie-magister, o. s. v. utan att
behöfva känna ens det grekiska
alfabetet. Orsakerna till detta
förhållande kunna vara mångahanda, och
man slipper bäst från saken, när man
skyller på den för alla fel och
missriktningar ensamt ansvariga
tidsandan. Att dock ett missförstånd
ligger till grund för detta
underskattande af grekiska språkets vigt och
be-höflighet, torde icke vara synnerligen
svårt att argumentera. Väl synes
den stora hopen förmena, att man
godt slår sig ut i verlden besagde
språkkunskap förutan ; men huru
härmed i sjelfva verket månde förhålla
sig, kunde kanske förtjena att litet
närmare begrundas.
Det är naturligtvis öfverflödigt att
här tala om det grekiska språkets o-
bestridliga företräden i originalitet,
rikedom och formfulländning framför
andra, både döda och lefvande
tungomål. Denna dess öfverlägsenhet
torde vara allom veterlig. Ingen lä
rer heller förneka den grekiska
litteraturens oskattbara värde. Man har
åtminstone rättighet att förutsätta ett
sådant erkännande. Men man måste
förundra sig deröfver, att, ehuru alla
bildade personer äfven i det dagliga
umgängesspråket äro nödsakade nit
förstå och jemväl evertuerat sig i
konsten att med färdighet använda
minst sagdt hundradetals rent
grekiska ord, för att kunna utbyta tankar
och idéer med hvarandra, de dock
vanligen lefva i en nästan
medvetslös okunnighet om denna sin
förtroliga bekantskap med dc gamle
Grekernas glosor. Hvarje klok och
försigtig person undviker gerna att
begagna något uttryck från ett
fremmande, för honom obekant språk re
dan af det enkla skälet, att ej
genom något misstag förråda sin
okunnighet; men de grekiska vokablerna
måste man obetingadt föra till torgs;
ty de äro oumbärliga och hafva
oftast ej någon motsvarighet i ens eget
modersmål eller i något annat
lefvande språk. Mången, som ej
behagat reflektera häröfver, kan väl
anse detta påstående i högsta grad
besynnerligt. Men vi torde blott
behöfva framhålla en tionde eller
tjugondedel bland de vanligaste, af alla
bildade både herrar och damer lästa,
hörda och dagligen begagnade uttryck
för betecknande af litet högre före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
