Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
fogade konsonant-tillägg; Lange
kallar det. såsom redan antydt,
"konsonant-inskjutning" och hr C.
begagnar den alltför defekta rubriken
"Lop-puun liitetty vehuru i samma §
talas icke blott om utan äfven om
"loppuun liitetty" g, ja tillochmed om
tilläggning af x och Hvad vidare
affattandet af lärosatserna beträffar,
har hr C. icke alltför ofta ordagrannt
öfversatt Lange, utan merendels
förändrat dunklare uttryck till mera
tydliga och bestämda.
Fästa vi vår uppmärksamhet vid
"muoto-oppi" (§§ 19—58), finna vi
först och främst att reglorna
angående genus efter bemärkelsen äro
fullständigare och redigare i hr C:s, än
i Langes grammatik. Vidare är det
en förtjenst i hr C:s bok, att
deklination af artikeln (varake, § 20) der
upptages före substantivernas böjning,
emedan kännedomen af detta
bestämningsord är nödvändig vid den
allmänna deklinationen. Hos Lange
sker detta först i kapitlet om
pronomina, ehuru han redan utsatt
artikeln vid hvarje paradigni för
substantivernas böjning. — Plvad
dekli-nationerna i allmänhet vidkommer,
eger hr C:s framställning af
desamma ett stort företräde framför
Langes deri, att den förre upptager
ordentliga schemata (kaavat) till
hvarje böjningssätt, hvilka deremot
saknas i L:s gr., samt att paradigmerna
äro vida bättre valda hos C. än hos
L. Ty t. ex. i första deklination
saknas hos L. öfningsexempel af ord
på get (utom i anm.) och af regel-
bundna (neml. äfven i vokat.) på
rjz. hvilken brist icke vidlåder hr C:s
framställning af saken. Derjemte
utgöras de flesta paradigmer i hr C:s
gr. af sådana ord, som oftast och
redan på de första bladen i den
vanliga explikationsboken, Xenofons
A-nabasis, förekomma, såsom
Ttaquriccy-yrjQ-, dTQcernt, fj[jtQcc, rroXe/jog, o. s. v.
tillochmed "omin-nimi"S«»’og)6Ty sjelf;
hvilket länder till särskild nytta och
lättnad för den begynnande
explikan-ten af nämnde opus. Till den
Can-nelinska gramm:s företräden framför
den Langeska kunna vi äfven räkna,
att såväl i 3:dje deklin. paradigmer
af neutra på i och v, hvilka saknas
hos L., äro i den förra upptagna,
som ock att i öfrigt förklaringarne
till nämnda deklination äro både
fullständigare och äfven riktigare i hr
C:s än i L:s språklära. Dock bör
anmärkas, att hos C. icke finnes
något exempel i 2:dra dekl. af
feminina på hvilket dock varit
behöfligt för artikelns samtnanböjning med
så beskaffade nomina.
Vid uppräknandet af de grekiska
adjektivernas särskilda slag,
isynnerhet af de med tre ändelser, hvilka i
mask. och neutr. böjas efter 3:dje
dekl., är den uppställning, hr C. följt,
enligt hvilken ändelserna först
angifvas och derpå till hvarje slag af
dss-sa bifogas ett exempel, deklineradt i
singularis, ganska lämplig och
underlättande nybörjarens uppfattning af
saken. En likaledes tjenlig
förklaring, som saknas hos Lange, har hr
C. vid framställningen af räkneorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
