Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
manhang vunnit ett stort, företräde
framför Langes. De många andra
förändringar, hr C. vidtagit med den
Langeska anordningen af
grammatikens reglor och lärostyeken, äro
äfven ganska ändamålsenliga. Vi vilja
här till en början framhålla
olikheterna mellan de resp. författarnes
uppställning af elementarläran, för att
visa, det hr C. också "asiain
järjestä-misessä" icke obetingadt har
"nou-dattanut Langen kirjaa".
§ 2 i Langes gr. handlar "om
uttalet". En del häraf har hr C.
lämpligen upptagit såsom en anm. till §
I (om bokstäfverna; deras uttal och
namn) samt infort det öfriga i § 4
(om diftongerna). — § 3 i L:s gr.
upptages af konsonanternas indelning,
hvilken sak hr C. framställer först i
§ 8. — § 4 i L:s gr. omfattar både
vokalerna och diftongerna, hvilket
innehåll hr C. fördelat på §§ 3 och 4.
— § 5 i L:s gr. innehåller läran om
spiritus, hvilken herr C. meddelar
redan i § 2, der han jemväl på
förhand, dock utan någon synnerlig
anledning. påpekar accenterna
(korko-merkit). — § 6 i L:s gr. upplyser
om qvanliteten samt motsvaras af §
II hos C. — §§ 7—11 i L:s gr.
utgöras af reglorna för accenterna,
hvaremot samma ämne behandlas af hr
C. i §§ 12—16. — § 12 i L:s, men
åter § 17 i C:s gr. angår grekiska
språkets skiljetecken. Dessutom har
hr C. till elementarläran tillagt en,
hos L. bortlemnad, § (den 18:de i
C:s gr.) angående stafvelsernas
afde-lande i ett ord. Likaså har hr C. i
läran om bokstäfvernes förändring
följt en helt annan och lämpligare
uppställning, än Lange. Ty hos den
sistnämnde äro både konsonanternas
och vokalernas förändringar
framställda (i §§ 13 och 14) efter lärorna om
qvantiteten, accenterna och
skiljetecknen. Hos C. deremot behandlas
vokalernas förändringar (genom elision,
kontvaktion och krasis) före
qvantitet- och accentläran, omedelbart
efter uppgifterna om vokaler och
diftonger. På samma sätt äro hos C.
konsonanternas förändringar
upptagna (i § 9) i ett sammanhang med
framställningen af "kerakkeef" sjelfva.
Anmärkas bör dock, att då Lange
hänför den af honom s. k.
"konsonant-inskjutningen" till de i kapitlet
om vokalerna (§ 14) anförda "medel
till undvikande af det missljud, som
uppkommer genom flere vokalers
sammanstötning’’’’, samma sak af hr C.
framställes (i § 10) närmast efter §
om konsonanternas förändringar.
E-huru här visserligen icke blott är
fråga om förekommandet af hiatus
eller "flere vokalers sammanstötning",
— alldenstund der äfven nämnes om
förändringen af tx framför vokal till
|J, — gäller det i alla fall
undvikandet af missljud ; hvarföre Langes
placering af läran härom strax efter
talet om elision är lämpligare, "än
det sammanhang med konsonanternas
föränd ringar, hvari br C. ställt sin
uppgift om berörde sak. Eget är,
att hvardera förf. anbragt en ganska
opassande öfverskrift på § om detta,
till slutet af vissa ord och former bi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
