Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politisk återblick på det förflutna året, af Ag. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
mäktig att hindra en uppenbar våldsbragd och en
orättvis blodsutgjutelse. Också löper man snart åter
till vapen. Danmark vill ej öfvergifva sig sjelft,
i förtröstan att sålunda säkrast ej öfvergifvas af
andra, och det kämpar, tilldess det beröfvas allt
hopp genom Palmerstons halft ironiska förklaring,
att när Tyskarne belägra Köpenhamn och hota att
bortföra konungen fången, då, men ej förr skall
England kanske komma till hjelp, och det ser sig
nu tvunget att kasta sig i armarne på en segrare,
som dock aldrig kännt något af segrarens ädelmod. Den
tyska bragden är dermed väsendtligast fullbordad, det
stora landet har kuf-vat och styckat det lilla, och
ett krig, börjadt, såsom det sades, till förmån för
en förtryckt nationalitet, slutar med att förtrycka
och kränka en annan. Hela Europa tiger och ser på,
dess intervention är slutad, allt är ju redan en
"fait accompli".
Frågar man nu huru ett sådant stycke historia är
möjligt midt i XIX:de seklet, sedan Europa så länge
sträf-vat att bilda ett politiskt helt, huru, sedan
mellan dess olika medlemmar känslan af solidaritet
så länge och så kraftigt gjort sig gällande,
isoleringens och den blinda egoismens känslor så
plötsligt kunnat få öfverhand och tillintetgöra all
fasthet och säkerhet i de politiska förhållandena,
så är svaret lätt. Det kommer närmast af den olyckliga
och eländiga söndringen mellan Frankrike och England,
af bristen på en högre, gemensam auktoritet i Europa,
stark nog att tillbakahålla utbrotten af enskilda
medlemmars passioner och nycker. Den s. k. heliga
alliansen hade ursprungligen ett sådant syfte, men den
gick miste om sitt mål, gjorde sig hatad och föraktad,
då den servilt trädde i den politiska reaktionens
tjenst, blef regeringarnas vapen mot folkens
emancipationssträfvanden och lät sina besoldade
härskaror intervenera till absolutis-mens fördel
i Spanien, i Italien och öfverallt, der nationens
suveränitet ville ställa sig upp mot herrskarens
med Guds nåde. Den föll ock nödvändigt, just emedan
detta dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
