Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kunna vi veta något om Gud? Af C. P. Wikner. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att vid den der märkvärdiga "brytnings-perioden"
blifva svärmisk, svårmodig, poetisk, grubblande, kort
sagdt, oduglig för lifvet. Hvilken oerhörd vinst för
mensklighe-ten och hennes andliga nykterhet! - Och
ynglingen, gymnasisten, studenten - hvartill behöfde
han theologi, och kyrkohistoria, och filosofi? Huru
många krafter kunde han icke hafva besparade för
andra, praktiskt användbara vetenskaper?- Och mannen,
filosofen, som ju ändå oaktadt sina besynnerligheter
måste erkännas såsom ett rätt godt hufvud - huru kunde
han icke använda sin tankeförmåga på uppfinnandet af
någon splitter ny maschin - en tankemaschin t. ex. -
eller på lösningen af något allmännyttigt problem
- t. ex. ett statsekonomiskt - i stället för att,
såsom nu, bråka sin hjerna med att utfundera sådant,
som ändå aldrig kan utfunderas? Icke heller behöfde
man då underhålla ett drygt lönadt presterskap,
och åtminstone ett af de fyra stånden skulle
försvinna från riksdagarne. Kan man tänka sig något
lyckligare? - att icke tala om striden mellan prester
och filosofer, hvilka kanske godhetsfullt skulle
upphöra att gräla, då de icke längre hade någonting
att gräla om och icke heller sjelfva funnes till. Mera
kan man ju icke begära.
Och om det så skulle vara, att insigten deri, att man
i ett visst afseende ingenting visste och ingenting
kunde veta, komme att medföra så utomordentliga
verkningar,, så ligger redan deri för oss en
tillräcklig anledning att undersöka, huru det med
denna saken i sjelfva verket förhåller sig.
Och dock är det icke från den sidan, som jag ville
åt mitt ämne tillförsäkra ett intresse, utan från den
rakt motsatta. Det är möjligt, att en och annan skulle
tänka så, som vi nyss angifvit; men för sanningens
skull måste jag erkänna, att de flesta och bästa icke
skulle tänka så.
Den, som blifvit mättad af jordiska fröjder, som
från brädd till brädd tömt njutningens bägare och
slutligen märker, att hans själ är tom, att han
behöfver ett bättre,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
