Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Slafveriet, af J. Hellstenius. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
tid är folkfriheten i aftagande, de sjelfegande
böndernes antal minskas alltmer och förpaktarnes ökas
i samma mån. Det beroendeförhållande (Vornedskab),
i hvilket for-paktarne alltid stått till jordegarne,
och hvilket till en början varit af ganska oskadlig
art, antog småningom och i synnerhet från lörde
århundradets början de oss välbekanta dragen af
lifegenskap. Brukaren började betraktas såsom en
del af herremannens egendom och fick derföre endast
med dennes tillstånd och mot erläggandet af en
summa penningar lemna det gods, på hvilket han var
född. Vidare var han skyldig att till förpaktning
mottaga hvilken gård som helst, jordegaren ville
anvisa honom, och det på de vilkor, som af denne
bestämdes. Slutligen börjas en formlig handel med
de lifegne. Skilnaden från träldomstillståndet var
egentligen endast, att qvinnorna ej på lika sätt
voro bundna vid torfvan, att jordegaren ej fick döda
eller lemlästa den lifegne, samt att denne kunde
besitta enskild egendom. Hofveriet, sorn äfven till
en början varit måttligt och i allmänhet bestämdt
genom häfd eller öfverenskommelser, blef mot slutet
af nyssnämnda århundrade, då adeln började samla sina
ströhemman till stora jordagods, alltmera betungande,
samt förvandlades till obestämdt, så att brukaren
när som helst kunde kallas från sitt eget arbete till
hofveri på herregården.
Denna olyckliga förändring var en naturlig följd
af de inre olyckor, sorn hemsökte Danmark efter
Valdemar Seiers död. Adeln svingade sig upp till
obestridt herravälde; Margarethas regering var för
kort att kunna tillintetgöra dess makt. Konungarnes
handfästningar bekräftade i allt vidsträcktare mån
adelns förmåner på det öfriga samhällets bekostnad
och de uppror, till hvilka for-tviflan dref allmogen,
kufvades utan möda och vållade endast en försämring
af dess tillstånd. Hansestädernas handelsförtryck
drabbade i sina följder hårdast de närande
samhällsklasserna, och de invandringar af tysk adel,
som åtföljde Tyskars uppsättande på thronen, verkade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
