Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Slafveriet, af J. Hellstenius. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
kunde inan vara viss, att genom sydstaternas
ansträngningar en ny stat ur deras krets
genast derefter skulle stå redo att för sig
fordra samma förmån, på det ej jemn-vigten inom
kongressen måtte förloras, och så stodo år 1819
båda partierna jemnstarka mot hvarandra, 11 på
hvardera sidan. Den kort derpå väckta frågan om
upptagandet i unionen af Missouri (en utbrytning
ur det slaf-egande Louisiana) såsom sjelfständig
stat föranledde våldsamma slitningar och slutligen
den s. k. Missouri-kompromissen, som stadgade,
att alla norr om 36° 30’ N. L. belägna delar
af Louisiana skulle för framtiden vara frie från
slafvar. Den öfvervigt, sorn för ett ögonblick gafs
åt slafstaterna, betogs dem genast genom upptagandet
i unionen af Maine, en icke-slaf hållande stat.
Imedlertid tilltog snart i allt större grad
utvandringen från Europa, och nykomlingarne vände sig
med förkärlek till de stora nord-vestra områdena,
der ock med förvånande hastighet den ena staten
uppväxte efter den andra Mot den öfvervigt,
som nu från nordens sida hotade, hade efter
Missouri-kompromissens afslutande södern intet annat
att sätta än eröfringen, och det kom den då väl till
pass för genomdrifvandet af dess annexions-planer,
att män från sydstaterna merendels beklädde statens
förnämsta och inflytelserikaste embeten *). Ur denna
*) Från 1789 till 1861 hafva vid 18 val eller åtcrval
af president 12 gånger sydstatsmän, 6 gånger män från
norden blifvit valde, statssekrete-rarcplatsen har 40
år beklädts af män från de slafcgande staterna, 29 år
af män från de fria; från 1809 hafva, med undantag
af några få sessioner, slafegare alltjemnt bcklädt
ordförandeplatsen i senaten; o. s. v. inom nästan alla
riktningar. Denna politiska öfverlägsenhct hos stater,
som i fråga om folkmängd, bildning, handel, industri
och näringar äro afgjordt underlägsna, förefaller
vid första ögonkastet hardt när oförklarlig. Den
torde bero derpå, att norden med sina många olika
intressen lätt splittrats i partier, hvaremot i södern
upprätthållandet af Slafveriet alltid varit en fråga,
som beherrskat alla öfriga och inför hvilken alla
mcningsskilj-aktigheter måst tystna. Söderns mera
aristokratiska anda och vanor få ej heller förbises.
Svensk Liter. Tidskrift. 1865. H. V.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
